Som alla med Parkinson har jag olika symptom. Ett av de är muskelstelhet, tydligen ett huvudsymptom vid Parkinsons Sjukdom. Muskelstelheten beror på att det är svårt att slappna av i musklerna. Den här stelheten brukar påverka sättet att gå, man blir framåtböjd med lätt böjda armbågar och knän.
Det här med böjda armbågar känner jag så väl igen!
I början, innan jag fick min diagnos, trodde jag att muskelstelheten kom sig av träning, men blev fundersam när ”tonusen” inte gav med sig vid vila. Nu vet jag att den är orsakad av min Parkinson.
Ofta både står och rör jag mig med böjda armar. Utan att jag är medveten om det! Jag kommer på mig själv och försöker slappna av men när jag släpper fokus dröjer det inte länge innan armen böjs igen.
Muskelstelheten ställer till med en del oväntade lurigheter. Att öppna bildörren och stiga ur, när platsen där bilen är parkerad sluttar lite, här ställer gärna stelheten till med problem. Då är det bara att ta stöd i bilen som hjälp för att kunna kliva ur. Eller när man sitter för länge i samma position; kroppen kan kännas stel och hackig att räta ut och ibland upplever man ett motstånd när man börjar röra sig.
Jag tycker att den här stelheten är underlig! Ibland nästan som att den lever sitt eget liv. Mina promenader är ett exempel på det; går jag inte varje dag blir rörelsen svårare och svårare, till viss del beroende på den här stelheten. Promenerar jag däremot varje dag, går rörelsen lättare och kroppen känns mindre stel. Om jag dessutom förbereder kroppen med uppvärmning får det en positiv effekt.
Jag har märkt av att muskelstelheten går att påverka på olika sätt, inte bara genom promenader och uppvärmning. Olika former av yoga hjälper till att mjuka upp stela muskler, likaså att träna i varm bassäng. Samma sak gäller rörelser med pinnen som jag förordar starkt!
Det är en lättnad när man kan påverka sina symptom. Och det blir ett lugn, eller kanske en upplevelse av befrielse i musklerna när de slappnar av och stelheten släpper för en kort stund.
Mitt liv med Parkinson 
Hej
Vill tacka för alla dina inlägg, när du beskriver din symptomer så vill bara le fast det egentligen inte är något att skratta åt.
Men det känns bra att läsa dina beskrivningar och det hjälper mig att själv att sätta ord på känslorna som flyger o far.
Har själv P.son diagnos sedan 2015 (var 53 år då)och kan skiva under på att yogan hjäper, har hållit på med Kundalini yoga i 15 år och det har hjälpt mig mycket både fysiskt och mentalt. Det som jag märkt sista året är det har blivit svårare att hålla fokus under meditation, lätt att jag fastnar i dagligt grubbleri. Känner också att jag har svårt att ta in information efter en stund som du beskrev i ett tidigare inlägg, men jag inbillar mig att meditera gör nytta.
Ser fram emot kommande inlägg
Allt gott Jörgen
GillaGillad av 1 person
Hej
Tack själv för att du berättar att ”min Parkinson” hjälper dig och jag blir glad när du skriver att du ler när du läser beskrivningarna av mina symptom. Och jag håller definitivt med dig om att det gör nytta att meditera. Hjärnan får lättare att sänka stressnivån och det blir lättare att ta in och bearbeta information.
Allt gott Cecilia
GillaGilla