Träna rörlighet, tips på två övningar

Ett kännetecken vid Parkinson är att rigiditeten i musklerna ökar och kroppen känns stel och just stelhet är ett av de symptom som jag har. Därför tränar jag rörligheten varje dag. Jag gör olika rörelser för att det ska vara kul och använder både pinne och gummiband.

Just axlar, skuldror och höfter är några ställen på kroppen som går att komma åt med gott resultat. Idag har jag valt två övningar med pinne. Man kan med fördel göra både två och tre varv (eller fler) för att vara mjuk och snäll mot kroppen.

– sträck armarna över huvudet i form av ett v luta kroppen åt sidan med raka armar, huvudet ska följa med i rörelsen. Luta dig sedan åt andra hållet. Töjningen känns i hela sidan.

– lägg pinnen på skuldrorna, fäll dig fram i höften, håll i pinnen och vrid kroppen från sida till sida.

Film på Instagram

Film på Facebook

En resa på okänd mark

Det första året med Parkinson är ju till ända och nu har det andra året börjat. Vad händer? Min bas är annorlunda eftersom jag vet lite mer om sjukdomen, har ett bra vårdteam och börjar få koll på mina symptom och vad som triggar dem. Jag har också en del kunskap om hur jag kan hantera min Parkinson. Det är år ett, utvärderat, sammanfattat, avklarat.
Nu till år två. Med den kunskap jag har nu som bas fortsätter mitt liv med Parkinson. Min plan – såklart att jag har en plan 🙂 – för det här andra året är att dels fokusera på sådant som jag vet att jag mår bättre av, dels att utforska nya områden.
– Ledord: jag vill, jag kan,jag vågar
– Träning, jag kommer fortsätta att utforska vilken typ av träning som påverkar mig och hur. Här är mitt mål att prova nya träningsformer och se vad de ger.
– Kosten…alltid viktig.
– Vad triggar mina symptom och kan jag göra något åt de situationerna?
– Att livet är mer än Parkinson och att det är viktigt att våga leva.
– Intressen som har fått stå åt sidan, kanske kan något bli aktuellt igen.

Det här är en plan som egentligen kan uttryckas i meningen: ”Jag vill leva ett bra och innehållsrikt liv, där Parkinson får vara medresenär och inte dominant”. Och vem med en kronisk sjukdom vill inte ha det så?

Det är fortfarande en resa på okänd mark, Parkinson är en oberäknelig typ och poppar ibland upp där man minst anar.

Morgonyoga

Torsdag morgon: Poolside yoga, idag med solens värmande strålar som sakta väcker liv i kroppen. Först en tyst stund, med tid att reflektera och stilla tankarna. Det är lugn yoga där vi hälsar solen, som övergår i krigarpositioner och töjningar, mjukt för kroppen och stillhet för sinnet. Till slut landar vi ner på mattan och låter den bära kroppen – en lugn stund innan dagen börjar.

Den här yogan på morgonen mår jag bra av, min kropp blir mjukare och jag känner mig mindre stel. Det infinner sig ett lugn i sinnet och jag känner mig mer fokuserad.

Regn och solsken – och känslan när man kan röja i förrådet

I söndags öste regnet ner hos oss. Ganska skönt, trots alla mulna dagar har vi inte fått mycket regn så det behövdes verkligen. Det blev en dag med thé. slappa och korsord – en bra chans att träna hjärnan. Igår, måndag, var solen tillbaka igen. Allt var lite extra grönt utomhus och sträckte sig emot solen. En perfekt dag att röja i förrådet.
Det känns så skönt att kunna hugga i och bära, lyfta, strukturera, skapa ordning. Släpet fylldes med gamla leksaker, uttjänad elektronik och annat smått och gott. Nästa steg blir att få upp nya hyllor där det behövs, och kanske slänga lite till… Sambon har många ”bra-att-ha” saker i förrådet, jag tycker att en hel del är skräp och onödiga att spara; så en genomgång till skadar inte.
Först skall släpet besöka tippen och tömmas, sedan kan vi fylla det igen. Tänk vad ljus och värme hjälper till för att man skall få energi till att göra saker! Kanske var dagen med regn och vila nödvändig också, för att kunna samla kraft och planera för röjningen. Planering, att ha en tänkt struktur (eller nedskriven), typ: ”Vad skall göras?”, ”Vilket är syftet?” o.s.v. gör stor skillnad för min hjärntrötthet. Att jag sedan måste äta regelbundet och ta en vilopaus eller två för att inte krascha, det har jag lärt mig är nödvändigt. När jag väljer att inte göra det, väljer att avstå vilopauserna, då kommer både den fysiska tröttheten och hjärntröttheten samma dag/kväll och ibland är jag kraftigt påverkad av trötthet även dagen därpå.
Jag lär mig och allt eftersom jag lär mig är det jag som väljer.

Morgonyoga utomhus

Idag, torsdag morgon, är det morgonyoga på sportklubben där jag tränar. Vi börjar klockan 07.30, en tid som passar mig bra; inte för tidigt och inte för sent. Vi droppar in en efter en, det är småprat blandat med lugnet hos de som vilar – olika sätt att förbereda sig för yogan. Det är ett speciellt lugn, en stilla närvaro i nuet som sprids. Samma lugn, en stilla känsla av ro, en känsla som finns när man yogar utomhus på morgonen, infinner sig i kropp och sinne. Vi hälsar solen – som lyser med sin frånvaro – och den nya dagen, välkommen.
Vår morgonyoga är vid poolen, så vi yogar till porlande vatten, kvittrande fåglar, vind som blåser och byggarbetarnas maskiner. Det är naturens ljud och det är livets ljud.
Vilken underbar lyx vi erbjuds med morgonyoga utomhus, tänk, bara detta enkla att vi är vid poolen och kan höra vattnet porla. Ljud, ljus och asanas väcker kroppen och lugnar sinnet, vi möter den nya dagen med ny kraft och energi.

Sommarträning med Parkinson

Jag motiveras av att ha olika mål med min träning. Upplevelsen att jag kan förbättra uthålligheten, styrkan, förmågan till rörelse får mig att vilja mer, att våga mer, att fortsätta träna aktivt och röra mig varje dag. Tänk för ett år sedan kunde jag knappt gå! Sedan fick jag min diagnos och läkemedel, min resa med Parkinson fick ett tydligt mål: Jag vill må så bra som möjligt, så länge som möjligt. Att träning är en av nycklarna är bara positivt för mig som älskar att träna; att bli starkare, uthålligare, snabbare! (Nu kan jag kanske inte längre jämföra mina mål med de jag hade när jag var frisk, å andra sidan är utmaningen större nu, målen mer krävande att nå och därför blir vinsten värdefullare.)
Jag har tränat upp min förmåga att gå, och visst är jag stel men jag kan gå! När jag går längtar jag efter att jogga, jag provar och märker att det fungerar! Nästa tanke: bra löpskor, ett mjukt och anpassat träningsupplägg – det kan gå!
Sagt och gjort, löpskor inskaffade, träningsupplägg som främst bygger på intervaller och jag är i gång!
Första rundan gjorde jag i söndags morse, intervaller där jag varvade joggning och gång. Jag är noga med att det skall vara mjukt och försiktigt, jag har inget att bevisa! Jag drivs bara av att jag kan!
Jag kommer att gå långsamt fram, tänka på senor och ligament, njuta av känslan när jag rör mig. Passa på att ta mina rundor på morgonen då jag mår som bäst.
Min sommarträning utomhus blir mina promenader kombinerade med joggning två eller tre dagar i veckan – allt efter dagsform.
Inomhusträningen fortsätter med yoga, och styrka/puls – träning som är livsviktig vid Parkinson. Kanske lägger jag in ett och annat gympass bara för att jag vill och KAN.

AGE/ALE och RAGE receptorn

Jag tror att det finns en koppling mellan den mat som vi äter och hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. Mitt intresse och min nyfikenhet gör att jag läser en hel del i ämnet; olika artiklar, böcker, forskningsresultat och sammanställningar. Jag stötte på antiinflammatorisk kost för några år sedan, och blev fascinerad av att det vi äter kan påverka kroppen så mycket!

De senaste dagarna har jag läst en del om det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. Ämnet i sig är intressant och det positiva är att man genom sin kost kan påverka halten av både AGE/ALE och RAGE/sRAGE – mer om det kommer i ett separat inlägg längre fram. Och antiinflammatorisk kost dyker upp igen som en viktig komponent i vår kost!

Det finns en hel del forskning idag som har hittat tydliga kopplingar mellan kroniska sjukdomar (en av dem som nämns är Parkinson) och förhöjda nivåer av det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. AGE/ALE och RAGE/sRAGE förklaras så här:
AGE/ALE: När mat hettas upp bildas kemiska föreningar mellan vissa typer av aminosyror, proteiner och sockerarter som kallas AGE (advanced glycation end products). Några av de sockerarter som har visat sig vara högreaktiva för dessa föreningar är till exempel fruktos, glukos, laktos och maltos. Vanliga aminosyror som förkommer i föreningarna är lysin och histidin. Liknande reaktioner och föreningar kan även ske mellan speciella fettsyror, så kallade volatila fettsyror och proteiner/aminosyror. Dessa kallas i sin tur ALE (advanced lipxidation end products).
RAGE-receptorn: Fungerar som en strömbrytare, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den

Det finns livsmedel som vi äter allt mer av som innehåller mycket höga mängder AGE/ALE, det är socker, glutenoider, mättat fett, transfetter och mejeriprodukter (främst mjölkpulver och ost).

När man äter kött och mejeriprodukter tänker man i bästa fall att produkterna skall vara ekologiska men inte på att djurens föda har genomgått en stor förändring. Förr var djurens föda växtbaserad idag ger man foder som är mycket mer socker- och stärkelserikt; säd, majs och socker. Den största delen av vår komjölk kommer från dräktiga djur och den mjölken innehåller fler hormoner, bl.a. 17beta-östradiol som man vet är bidragande i inflammationsprocessen.
Tittar man på hur kosten kan påverka om man är allätare, laktovegetarian eller vegan har man fått fram följande, tankeväckande, resultat.

Det finns rapporter som visar att veganer generellt har lägre nivåer av AGE/ALE än köttätare och laktovegetarianer. Laktovegetarianer har å andra sidan många gånger högre halter AGE/ALE än köttätare. En förklaring är att de ofta ersätter kött och fisk med mejeriprodukter; främst ost.

Veganer uppvisar flera hälsofördelar jämfört med de andra två grupperna genom bättre värden gällande bland annat inflammationsnivåer, blodtryck, kolesterol, och fasteblodsocker. Man har också sett att personer som tillämpar någon form av kalorirestriktion dels har fått lägre blodtryck men också flera sänkta inflammationsmarkörer, lägre nivåer av AGE/ALE samt en bättre RAGE/sRAGE kvot.

Med hjälp av maten och genom att äta kost med högt innehåll av vitaminer, växtantioxidanter och näringsämnen kan man:
– minska ansamlingar av AGE/ALE
– hålla nere inflammationer
– motverka negativ påverkan på kroppens inre organ och åldrande i förtid.

Följande livsmedel minskar AGE/ALE och bidrar till nedreglering av RAGE receptorn.

Kål, broccoli, spenat, körsbär, blåbär, grönt te, orostade kaffebönor, färska tobaksblad, chilipeppar, äpple, kryddnejlika, rabarber, citrusfrukter, vitkål, lök, vitlök, färska jordnötter, gurkmeja, sojabönor.