Storkatt, min nattsömnsmarodör

Lillkatt och storkatt, fluffboll och bus… våra två katter. Lillkatt, dryga året, fluffig, kelig, älskar att vara utomhus och upptäcka allt i naturen. Storkatt, en äldre herre, som njuter av livet. Lillkatt sover trött och tungt, kan öppna ett öga och titta på mig när jag kommer upp på morgonen – det är som att han säger: ”Gå upp, redan! Du är tokig!”. Sedan somnar han om omedelbart.

Storkatt däremot är en annan sort. Han är ofta morgonpigg och väcker mig med envisa jamanden. I morse var inget undantag. Morgon och morgon, strax före fem körde han upp mig. Fyll på med ny mat, kurrade han – fast skålen var halvfull. Gos tack! Mer nöjt kurrande. Sedan ville han ut.

Fem på morgonen för storkatt är natt för mig och då vill jag sova. Idag kunde jag inte somna om, och jag tror att det kan bero på mina mediciner. Det här händer då och då, något väcker mig runt fem och trots att kroppen är trött är jag pigg i huvudet. Känslan är svår att beskriva. Det känns rätt konstigt, det här att vara trött och pigg på samma gång. Tur att jag sover djupt på natten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s