Från frisk till sjuk; vem ser den långsamma förändringen?

~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

Parkinson har många olika symptom och det mest kända är nog skakningarna. Det är dessutom en allmän uppfattning att Parkinson är en sjukdom som drabbar äldre. Idag vet jag att det sistnämnda är helt fel! Jag vet också att innan skakningarna kommer har många helt andra symptom.

Vem upptäcker att något är fel? Är det den drabbade själv? Är det en kollega? En anhörig? En vän? En läkare eller sjuksköterska på vårdcentralen?

Det här är en fråga som är både svår och viktig! Egentligen behöver man i ett arbetslag, en familj eller vänkrets inte känna till allt om olika sjukdomar utan de måste läkaren kunna identifiera, åtminstone måste läkaren vara beredd att utreda och remittera till specialister. Det som man som kollega, anhörig, vän däremot måste våga är att berätta när man misstänker att något är fel.

OCH det här är viktigt! Den smygande, långsamma förändringen och de olika symptom som Parkinson har upptäcker sällan den drabbade själv. Det finns många berättelser om anhöriga som påpekat förändringar/symptom, om nära vänner och kollegor som vänligt talat med den drabbade om förändringar som skett och uppmanat till att söka läkare. Ofta har dessa omtänksamma personer inte haft kännedom om just Parkinson, men ändå förstått att något är fel! De har dessutom haft modet att våga säga till, att våga berätta. De har haft omtanken om en medmänniska i fokus, för när man ser att något är fel och vågar berätta om förändringen och uppmana till vårdbesök eller utredning då är man modig och omtänksam.

Här är några av de symptom som kan komma tidigt, symptom som är värda att uppmärksamma:

  • Ena sidan av kroppen hänger inte riktigt med
  • Man blir fumlig
  • Rösten blir svagare och talet kan bli otydligt
  • Ansiktet blir stelt med mindre mimik
  • Man blir långsammare
  • Man får svårare att röra sig
  • Handstilen blir sämre, bokstäverna mindre och mindre
  • Man blir stel
  • Simultankapaciteten försämras
  • Blodtrycket blir lågt
    • Jag gick själv med flera av de diffusa symptomen i många år utan att märka dem. När jag började påverkas av symptomen kopplade jag de inte till Parkinson, utan jag trodde att det var något annat. Det var först när några av mina vänner pratade med mig om mina symptom och att det kunde vara neurologisk sjukdom och uppmanade mig att kontakta läkare som allt föll på plats. Specialistläkaren som jag blev remitterad till ställde diagnosen direkt – och vilken lättnad att äntligen veta vad som var fel! Jag är så tacksam för mina vänner som vågade prata med mig om sina misstankar och de som fanns (och finns) runt omkring mig och stöttade och uppmanade mig att kontakta läkare. Ni är hjältar och guld värda!

    Träningsutmaning – upplägg

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    Nu har jag mätt hur många steg jag tar i genomsnitt per dag och kommit fram till att det är ett realistiskt mål med 5 000 steg per dag under de första två veckorna. Det innebär att vid avstämningen veckans sista dag skall ha gått 35 000 steg, totalt 70 000 steg på två veckor. Det långsiktiga målet är att gå 10 000 steg per dag (70 000 steg i veckan). Jag kommer att öka antalet steg med 500 varannan vecka. Då blir upplägget följande:

    • v. 10 5 000 steg
    • v. 11 5 000 steg
    • v. 12 5 500 steg
    • v. 13 5 500 steg
    • v. 14 6 000 steg
    • …
    • v. 22 10 000 steg
    • v. 23 10 000 steg

    Självklart är upplägget öppet för förändringar åt bägge håll, dvs jag kommer att anpassa antalet steg efter dagsform och aktivitet. Märker jag att det blir för tufft minskar jag ökningstakten, precis som att jag kommer att öka den om det känns bra. Målet är dels att komma upp i 10 000 steg per dag men än viktigare är att det sker på ett sådant sätt att jag kan bibehålla det antalet steg som en naturlig del varje dag. Antalet steg ligger dessutom utöver mina vanliga träningspass som jag inte räknar in. Den nionde juni är den sista dagen om jag följer upplägget, då skall jag vara uppe i 10 000 steg per dag under två veckor. Det här känns både spännande och inspirerande samtidigt som det är en realistisk utmaning.

    Medicinsk yoga och hjärnan

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    I höstas gick jag på mediyoga på sportklubben där jag tränar. Redan första gången insåg jag att det var en form av yoga som passade min kropp och mitt sinne bra. Nu finns mediyoga inte längre med i utbudet och jag har funderat och letat efter någon annanstans där det erbjuds.
    Nu har jag fått möjlighet att gå på medicinsk yoga, som påminner en del om mediyoga. Det är sex tillfällen nu under våren. Igår var det andra tillfället. Och ja, det händer något positivt i kropp och sinne. Jag blir lugn och avslappnad. Vi avslutar med en meditation som skapar både lugn och ger energipåfyllning. Efteråt pratar vi om hjärnan och vilken fantastisk kroppsdel det är. Att forskning idag visar att det nybildas nervceller i hjärnan hela livet. Och att träning för kroppen i kombination med träning för hjärnan är den bästa kombon om man vill hålla hjärnan i form. Så jag fortsätter att lyfta vikter och köra pulstoppar, precis som att jag fortsätter med Sudoku och att lära mig nya saker. Den medicinska yogan är en del av träningen för hjärnan som får en chans att slappna av och återhämta sig medan jag fokuserar på att andas in och ut. Namaste

    Träningsutmaning

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    Jag har funderat en del på vad som kan vara en inspirerande träningsutmaning under våren. Den här gången kom förslaget från en väninna när vi satt och småpratade i bastun efter kvällens träningspass. Hon föreslog att jag skulle göra en stegutmaning. Det lät perfekt tyckte jag! Jag gillar att promenera och medicinen har gjort att jag har lättare för att gå igen. Jag har precis börjat med powerwalk och gått en runda på fem kilometer för första gången på snart ett år. Utmaningen ligger rätt i tid och är inspirerande! Tack Annika för förslaget! Min träningsutmaning kommer att vara uppdelad med delmål och ett långsiktigt mål. Jag kommer att ha stegmål för varje dag, vecka och månad. Utmaningen kommer att löpa på till midsommar. Jag kommer att börja med att stämma av antalet steg en vanlig vecka, med det som utgångspunkt kommer jag att bygga utmaningen och öka antalet steg löpande. Det första målet kommer att vara att nå 5 000 steg per dag sedan öka antalet steg varje dag för att nå 10 000 steg per dag. När jag nått 10 000 steg per dag, som är ett delmål, kommer målet att ligga veckovis med en ökning på 1000 steg varannan vecka. När jag har stämt av mitt utgångsläge vet jag om mitt upplägg är genomförbart eller behöver förändras, och jag kan sätta ett realistiskt långsiktigt mål. Det här känns verkligen inspirerande! Jag återkommer med upplägget och rapporter om hur det går.

    Upptäcksresande i mig själv

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    Min herr Parkinson har gjort att jag har blivit en upptäcksresande i mig själv. Jag är fortfarande samma person, med tankar och drömmar, jag inspireras och drivs vidare av utmaningar och jag är lika nyfiken på livet och att lära mig nya saker. Ändå måste jag lyssna och lära känna mig själv ihop med min herr Parkinson. Och han är inte helt lätt att komma underfund med. På många sätt är jag inte som förr och reagerar inte som förväntat. Det blir att börja om och hitta ett nytt rätt! Ibland handlar det om att acceptera att orken tryter, det går inte att gasa sig igenom dagen utan det måste finnas utrymme för återhämtning och vila. Ibland handlar det om att anpassa den jag är och det som driver och inspirerar mig till de gränser herr Parkinson sätter (och ibland rundar jag honom på insidan tack vare att jag tänker efter före). Varje dag lär jag mig något nytt om hur min kropp och mitt sinne fungerar nu, vad som påverkar positivt och negativt. Sedan får jag sammanställa och analysera, prova och utvärdera; vilka konsekvenser är jag beredd att acceptera för att kunna göra något som jag tycker om? och samtidigt komma ihåg att imorgon är en ny dag och då kanske herr Parkinson sätter upp nya spelregler. Så min upptäcksresa har bara börjat och den lär pågå länge än.

    Lite om yinyoga och vad som händer i kroppen

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    Jag fastnade för yinyoga redan första gången jag provade den här formen av yoga. Det är några år sedan nu. Både min kropp och mitt sinne har påverkats och jag upplever att jag har mått bra efter ett yinyogapass, landat i mig själv och kunnat hantera en stressig vardag lite lättare. Vad är då yinyoga egentligen, och vad händer i kroppen?

    I yinyoga låter man gravitationen göra jobbet det innebär en aktiv vila, ingen stretch eller töjning, bara vila och andas. I yinyoga stannar man i varje ställning (position) under flera minuter och fokuserar på andning och medvetet närvaro.  Man slappnar av i kroppen  och  ”kopplar bort” muskelaktiveringen så att lederna förblir skyddade. Med hjälp av props, (kuddar, filtar, block etc,) ger man kroppen stöd så att den kan slappna av på ett säkert sätt. Stödet gör det lättare att nå in till djup avslappning och kroppen stärks inifrån och ut. Yinyoga är effektiv för stela och orörliga kroppar, yogan öppnar sakta upp stela höfter, baksidor av ben och vader. Yinyogan fyller dig dessutom med ny energi och lugnar sinnet. I yinyoga jobbar man med fascian (bindväven), det innebär att man går djupt och arbetar med bindväv, leder och ligament.  I den aktiva vila töjer man fascian samtidigt som man tvingas att vara stilla, och det ger både den och sinnet tillfälle till återhämtning. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras, efter ett yinyogapass blir man lugn och harmonisk, och det kan ge både bättre sömn och lindra smärta.

    Fördelar med yinyoga

    • Töjer och ger flexibilitet i bindväven
    • Ökar flexibilitet i ryggrad och höft
    • Påverkar lederna som får ökad ledvätska
    • Lugnare sinne, emotionell balans, ger övning i att hålla sig lugn när man utsätts för intern och extern stress
    • Stimulerar kroppens inre organ
    • Förser ryggraden med vätska och ger bättre cirkulation av vätskan
    • Stärker skelettet
    • Ger djup avslappning
    • Hjälper lederna att behålla sin mjukhet och rörlighet
    • Tränar närvaro i nuet, mindfulness

    Min upplevelse är att all den påverkan som yinyoga har på kropp och sinne enbart är positiv när man har Parkinson. Rörligheten blir bättre, kroppen blir flexiblare och starkare. Även balansen påverkas positivt eftersom man töjer ut fascian och blir rörligare. Sinnet blir lugnare och det, ihop med yogans påverkan på kroppen, gör att man sover bättre.

    Yoga och Parkinson

    ~ cicciqwinth ~ 1 kommentar

    Med mjukare och rörligare höfter och ett lugnt sinne lämnade jag sportklubben efter onsdagens Yinyoga och än en gång slogs jag av hur positivt min kropp och mitt sinne svarar på yogan. Det gör mig nyfiken; ”Vad är det som påverkas vid yoga?”, ”Är det fler som upplever att yoga har en positiv påverkan vid Parkinson?”, ”Är det några yogaformer och yogapositioner som är extra bra vid Parkinson?”, ”Finns det någon forskning inom området?”
    Jag började googla och läsa; och upptäckte att det finns en uppsjö av material som handlar om hur positivt det är med yoga när man har Parkinson.
    Det finns undersökningar som visar att yoga tydligt minskar skakningar och förbättrar gångstabiliteten. Dessutom ökar flexibiliteten, kroppshållningen förbättras, smärtande och hårda muskler mjukas upp och yoga verkar bygga eller förbättra självförtroendet och på så sätt ökar livskvalitén. I ett flertal artiklar står det om hur betydelsefull den andning som man gör i yoga är och genom att kontrollera andningen kan man kontrollera kroppen. Att fokusera på andetaget och följa dess naturliga rytm, är lika viktigt som att aktivt påverka andetagets längd och rytm. Det är också positivt att kombinera andetaget med yogapositioner, gärna stretchande.

    Forskningen inom området yoga och Parkinson är än så länge inte så omfattande men flera oberoende studier visar på liknande förbättringar. Jag kommer att fördjupa mig i det här och berättar mer framöver.

    Kostutmaning, vecka tre och fyra

    ~ cicciqwinth ~ 1 kommentar

    Nu har kostutmaningen kommit i mål. Det har varit riktigt roligt och lärorikt. Familjen har fått några nya favoriter men det har också varit några bottennapp. Sötpotatisfalafel var ingen hit, den fick underkänt på allt. Kålpuddingen blev en favorit, och med kokt potatis och grönsaker står man sig bra. Tänket kring den vegetariska maten har påverkat även de övriga rätterna, och vice versa, under veckorna. De här två veckorna har det blivit vegetarisk sushi två kvällar när ingen av oss hade ork till att laga mat. Utmaningen har varit att hitta mat som ungdomarna både tycker är god och som de håller sig mätta på. Och just det med att de tycker att de snabbt blir hungriga igen efter att de ätit har varit deras främsta invändning mot den vegetariska maten.

    De sista två veckorna har de vegetariska rätterna varit:

    Just det, oumph blev det en dag. En sojaprodukt som främst kan kategoriseras som vegetarisk snabbmat. Funkar men inte mer. Jag får säkert anledning att återkomma till oumph, det är en intressant produkt.

    Vad händer i kroppen när man tränar? Påverkas hjärnan av fysisk aktivitet?

    ~ cicciqwinth ~ Lämna en kommentar

    Jag är en av de som tycker om att träna; att vara fysiskt aktiv. Jag motiveras av att känna att jag blir starkare och uthålligare. Jag tränar både styrka och kondition, som jag kompletterar med yoga och meditation. Jag upplever att både min kropp och mitt sinne påverkas av träningen och att träning är bra för hälsan vet nog de flesta, men vad är det som händer i kroppen? Och kan träningen påverka hjärnan? När jag letade efter svar på de här frågorna hittade jag en hel del både intressant och tankeväckande forskning.

    Så påverkas kroppen av fysisk träning

    • Stresshormoner sänks och istället frigörs dopamin, endorfiner och serotonin – kroppens hormoner som får oss att må bra.
    • Det sker nybildning av nervceller och förbättring av blodcirkulationen i hjärnan som i sin tur ökar koncentrationsförmågan.
    • Skelettet, leder och ligament stärks (uppbyggnaden ökar när vi utsätter kroppen för stötar när vi springer och tryck när vi lyfter).
    • När hjärtat får arbeta hårdare, stärks hjärtmuskeln och risken för hjärtsjukdomar minskar.
    • Skaderisken minskar vid felbelastning eller fall.
    • Sömnen blir både längre och djupare.

    Så påverkas hjärnan av fysisk träning

    Jag fick snabbt svar på frågan om hjärnan påverkas av fysisk träning; det gör den. Det finns forskare som försöker kartlägga vad som händer i hjärnan när man tränar dvs, effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess funktioner. Resultaten visar tydligt att fysisk aktivitet påverkar hjärnan och kognitiva funktioner. Det man har sett är att fysisk aktivitet ger:

    • direkta effekter på hjärnan och funktioner som är beroende av hjärnan, till exempel minnesfunktioner och välmående.
    • positiva effekter på olika kognitiva funktioner.
    • ökade volymer i hippocampus, ett område i hjärnan som är kritisk för minnesfunktion och som är särskilt utsatt vid demenssjukdomar.
    • Det har visat sig att nya nervceller och blodkärl bildas i hippocampus av aerobisk träning.
    • Hjärnans plasticitet påverkas. (Plasticitet beskrivs som hjärnans livslånga förmåga att förändras vilket är en nödvändig respons på förändringar i en människas miljö för att hjärnfunktionen skall fungera bättre. När man talar om plasticitet och träning så fokuserar man på positiva plastiska förändringar, till exempel att hjärnan skapar nya kopplingar mellan nervceller, reparerar skador eller förändrar nivåer av diverse signalsubstanser för att förbättra funktionen.)

    Syreupptagningsförmåga

    Ett av de forskningsprojekt där man ville förstå effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess minnesfunktioner bättre heter PHIBRA (PHysical Influences on BRain in Aging). Både före och efter träningsperioden mäts deltagarnas syreupptagningsförmåga, hjärnstruktur och blodflöde, samt delar av hjärnans dopaminsystem. Dessutom mäter man en rad kognitiva funktioner. Det man ser av mätningarna är att konditionsträning har en positiv påverkan på deltagarnas kognitiva funktion generellt sett.

    Studien visar att syreupptagningsförmågan viktig. Man kan läsa att de ”deltagare som hade en bättre kondition vid studiens början hade en tjockare hjärnbark i främre hjärnområden”. Den här hjärnbarken är viktig för människans förmåga att planera och processa information. De här personerna hade dessutom fler tillgängliga dopaminreceptorer i en struktur som kallas för striatum. (Striatum är ytterligare ett område som är viktig för just den kognitiva funktionen, men även för belöningssystemet och motorisk funktion.) När deltagarna följdes upp efter sex månader såg man att de personer som förbättrat sin syreupptagningsförmåga mer än andra även hade:

    • relativa ökningar av hippocampus volym.
    • förändrad funktionell koppling till både främre och bakre områden i hjärnan som är viktiga för kognitiv funktion.
    • relativa ökningar av hjärnans dopaminnivåer. Forskarna kunde direkt koppla denna ökning av dopamin till ett förbättrat arbetsminne.

    Andra former av träning

    En stor del av forskning om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan har gjorts med just konditionsträning, man har dock funnit liknande effekter på hjärnan och kognitiv funktion av styrketräning och koordinationsträning. Det är tydligt mätbart att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på människans hjärna och hjärnfunktion på mer än ett sätt. Så det är bara att fortsätta träna och nu med vetskapen om att även hjärnan påverkas positivt.

    B1- fortsättning

    ~ cicciqwinth ~ 2 kommentarer

    Jag funderar en hel del på hur det här med olika kosttillskott egentligen fungerar. Hjälper B1 komplextabletterna tillsammans med magnesium mot skakningar och trötthet? Hjälper omega 3? Jag fortsätter och äter de här tillskotten varje dag och, faktiskt; jag upplever att jag blir mindre trött och det håller i sig. Visst, jag måste fortfarande vila varje dag men den minskade tröttheten gör att jag kommer iväg till sportklubben och orkar träna fyra eller fem dagar i veckan. Jag blir piggare och det gör att jag orkar laga middag – förhoppningsvis är det en positiv spiral där träning, kosttillskott och lagad mat samverkar. Det känns extra bra som motpol till de perioder då jag har varit så trött och utmattad att jag inte orkat med så mycket och jag har fått nöja mig med att träna hemma. Det har varit enormt frustrerande för mig eftersom jag är van vid att vara igång hela dagen, både på arbetet och fritiden. Under många år har tränat sju dagar veckan och mått oförskämt bra av det.

    Nu hoppas jag på att den här positiva spiralen håller i sig. B1 komplextabletterna, magnesium och omega 3 kommer jag definitivt att fortsätta med. Och kanske, kanske är jag på rätt väg för att kunna må så bra som möjligt. Jag är medveten om att svackor kommer men jag vill njuta när det känns som något är rätt.