Torsdag och hemma efter träning och två dagars tävling i Stockholm. Först pingisträning där nästan alla som sedan var med på tävlingen deltog. Det var så roligt att träffa alla som var där. Extra roligt med två nya bekantskaper, Jörgen från Huskvarna och Leona från Skottland. På lördagen var det poolspel och på söndagen slutspel.
allt är nytt för mig. Det är pirrigt att spela matcher när man inte kan regelverket ordentligt, men det är fler än jag som är noviser så det funkar bra. Och det finns många som kan.
vi var tio damer som spelade i tre pooler. Sex av oss gick vidare till slutspel. Helt överraskande vann jag två matcher och var en av de. Jag kom på femte plats och kände mig som en vinnare. Och det gör jag fortfarande.
Hela besöket i Stockholm blev en härlig långhelg, med promenader, Spa, god mat, pingis och trevligt sällskap. Jag hoppas att det snart är dags för nästa utflykt.
Börjar att landa så smått efter lite väl fyllda dagar i början av veckan. Jag vet mycket väl vad som händer med mig när jag gör för mycket och väljer bort återhämtningen. Den här gången var det av omtanke om andra. Men omtanke eller ej, priset får jag betala. Trött på gränsen till utmattad är det värt det? Svaret är komplext, i vissa lägen blir det ett ja och i andra ett nej.
Pingisen får mig att må bra på många olika sätt. Jag ser fram emot nästa träning och nästa tävling. Känslan i kroppen när allt faller på plats och fungerar. Glädjen över att kunna lära sig något som vuxen, något så komplicerat som pingis.
Mitt liv med Parkinson 