Jag motiveras av att ha olika mål med min träning. Upplevelsen att jag kan förbättra uthålligheten, styrkan, förmågan till rörelse får mig att vilja mer, att våga mer, att fortsätta träna aktivt och röra mig varje dag. Tänk för ett år sedan kunde jag knappt gå! Sedan fick jag min diagnos och läkemedel, min resa med Parkinson fick ett tydligt mål: Jag vill må så bra som möjligt, så länge som möjligt. Att träning är en av nycklarna är bara positivt för mig som älskar att träna; att bli starkare, uthålligare, snabbare! (Nu kan jag kanske inte längre jämföra mina mål med de jag hade när jag var frisk, å andra sidan är utmaningen större nu, målen mer krävande att nå och därför blir vinsten värdefullare.)
Jag har tränat upp min förmåga att gå, och visst är jag stel men jag kan gå! När jag går längtar jag efter att jogga, jag provar och märker att det fungerar! Nästa tanke: bra löpskor, ett mjukt och anpassat träningsupplägg – det kan gå!
Sagt och gjort, löpskor inskaffade, träningsupplägg som främst bygger på intervaller och jag är i gång!
Första rundan gjorde jag i söndags morse, intervaller där jag varvade joggning och gång. Jag är noga med att det skall vara mjukt och försiktigt, jag har inget att bevisa! Jag drivs bara av att jag kan!
Jag kommer att gå långsamt fram, tänka på senor och ligament, njuta av känslan när jag rör mig. Passa på att ta mina rundor på morgonen då jag mår som bäst.
Min sommarträning utomhus blir mina promenader kombinerade med joggning två eller tre dagar i veckan – allt efter dagsform.
Inomhusträningen fortsätter med yoga, och styrka/puls – träning som är livsviktig vid Parkinson. Kanske lägger jag in ett och annat gympass bara för att jag vill och KAN.
Kategori: Parkinson
AGE/ALE och RAGE receptorn
Jag tror att det finns en koppling mellan den mat som vi äter och hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. Mitt intresse och min nyfikenhet gör att jag läser en hel del i ämnet; olika artiklar, böcker, forskningsresultat och sammanställningar. Jag stötte på antiinflammatorisk kost för några år sedan, och blev fascinerad av att det vi äter kan påverka kroppen så mycket!
De senaste dagarna har jag läst en del om det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. Ämnet i sig är intressant och det positiva är att man genom sin kost kan påverka halten av både AGE/ALE och RAGE/sRAGE – mer om det kommer i ett separat inlägg längre fram. Och antiinflammatorisk kost dyker upp igen som en viktig komponent i vår kost!
Det finns en hel del forskning idag som har hittat tydliga kopplingar mellan kroniska sjukdomar (en av dem som nämns är Parkinson) och förhöjda nivåer av det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. AGE/ALE och RAGE/sRAGE förklaras så här:
AGE/ALE: När mat hettas upp bildas kemiska föreningar mellan vissa typer av aminosyror, proteiner och sockerarter som kallas AGE (advanced glycation end products). Några av de sockerarter som har visat sig vara högreaktiva för dessa föreningar är till exempel fruktos, glukos, laktos och maltos. Vanliga aminosyror som förkommer i föreningarna är lysin och histidin. Liknande reaktioner och föreningar kan även ske mellan speciella fettsyror, så kallade volatila fettsyror och proteiner/aminosyror. Dessa kallas i sin tur ALE (advanced lipxidation end products).
RAGE-receptorn: Fungerar som en strömbrytare, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den
Det finns livsmedel som vi äter allt mer av som innehåller mycket höga mängder AGE/ALE, det är socker, glutenoider, mättat fett, transfetter och mejeriprodukter (främst mjölkpulver och ost).
När man äter kött och mejeriprodukter tänker man i bästa fall att produkterna skall vara ekologiska men inte på att djurens föda har genomgått en stor förändring. Förr var djurens föda växtbaserad idag ger man foder som är mycket mer socker- och stärkelserikt; säd, majs och socker. Den största delen av vår komjölk kommer från dräktiga djur och den mjölken innehåller fler hormoner, bl.a. 17beta-östradiol som man vet är bidragande i inflammationsprocessen.
Tittar man på hur kosten kan påverka om man är allätare, laktovegetarian eller vegan har man fått fram följande, tankeväckande, resultat.
Det finns rapporter som visar att veganer generellt har lägre nivåer av AGE/ALE än köttätare och laktovegetarianer. Laktovegetarianer har å andra sidan många gånger högre halter AGE/ALE än köttätare. En förklaring är att de ofta ersätter kött och fisk med mejeriprodukter; främst ost.
Veganer uppvisar flera hälsofördelar jämfört med de andra två grupperna genom bättre värden gällande bland annat inflammationsnivåer, blodtryck, kolesterol, och fasteblodsocker. Man har också sett att personer som tillämpar någon form av kalorirestriktion dels har fått lägre blodtryck men också flera sänkta inflammationsmarkörer, lägre nivåer av AGE/ALE samt en bättre RAGE/sRAGE kvot.
Med hjälp av maten och genom att äta kost med högt innehåll av vitaminer, växtantioxidanter och näringsämnen kan man:
– minska ansamlingar av AGE/ALE
– hålla nere inflammationer
– motverka negativ påverkan på kroppens inre organ och åldrande i förtid.
Följande livsmedel minskar AGE/ALE och bidrar till nedreglering av RAGE receptorn.
Kål, broccoli, spenat, körsbär, blåbär, grönt te, orostade kaffebönor, färska tobaksblad, chilipeppar, äpple, kryddnejlika, rabarber, citrusfrukter, vitkål, lök, vitlök, färska jordnötter, gurkmeja, sojabönor.
Storkatt, min nattsömnsmarodör
Lillkatt och storkatt, fluffboll och bus… våra två katter. Lillkatt, dryga året, fluffig, kelig, älskar att vara utomhus och upptäcka allt i naturen. Storkatt, en äldre herre, som njuter av livet. Lillkatt sover trött och tungt, kan öppna ett öga och titta på mig när jag kommer upp på morgonen – det är som att han säger: ”Gå upp, redan! Du är tokig!”. Sedan somnar han om omedelbart.
Storkatt däremot är en annan sort. Han är ofta morgonpigg och väcker mig med envisa jamanden. I morse var inget undantag. Morgon och morgon, strax före fem körde han upp mig. Fyll på med ny mat, kurrade han – fast skålen var halvfull. Gos tack! Mer nöjt kurrande. Sedan ville han ut.
Fem på morgonen för storkatt är natt för mig och då vill jag sova. Idag kunde jag inte somna om, och jag tror att det kan bero på mina mediciner. Det här händer då och då, något väcker mig runt fem och trots att kroppen är trött är jag pigg i huvudet. Känslan är svår att beskriva. Det känns rätt konstigt, det här att vara trött och pigg på samma gång. Tur att jag sover djupt på natten.
Träning, yoga och avslappning – en bra kombo, herr Parkinson vill ha mer!
Träning, det betyder olika former av fysisk aktivitet, som stärker kroppen och förbättrar konditionen, ökar pulsen, blodgenomströmningen och hjälper lymfsystemet och förbättrar rörligheten. Det är yoga som stretchar muskler och töjer fascian, tränar balans och styrka. Avslappning som lugnar sinnet och får stela, spända muskler att slappna av. Träning, yoga och avslappning i kombination med bra mat, visst borde det räcka för att ihop med läkemedel må bra! Räcka för att hålla jämna steg med Parkinson, i bästa fall ligga lite före.
Men min herr Parkinson tycker inte att det räcker, min herr Parkinson vill ha mer. Jag letar vidare och provar, utforskar vad som kan vara bra. Jag märker att balansen blir bättre när jag tränar och utmanar den. Jag upplever att hållningen blir bättre när jag går med stavar eller använder crosstrainern. Jag har lagt till hållningsträning till mina träningspass och jobbar med axlar och rygg. Det är träning som både påverkar hållningen och rörligheten – Tack!
Jag har hittat och laddat ner en app till telefonen – Water and Gong – som jag lyssnar på de kvällar då jag har svårt att somna. Ljudet av gongen och porlande vatten gör att jag slappnar av, går ner i varv och sover bättre. Min kropp vill inte riktigt fungera när jag skall promenera/gå, jag är stel och får inte riktigt med mig vänster sida; så jag har som mål att promenera varje dag. Jag har upptäckt att min herr Parkinson gillar att jag rör mig, då lugnar han ner sig; att vara stilla när jag är stel leder oftast till att jag blir stelare.
På sätt och vis kan man säga att min herr Parkinson utmanar mig och driver mig att söka nya lösningar, att utforska nya vägar, vägar och lösningar som jag kanske aldrig letat efter annars. Det finns nya vägar att gå, att utforska, det kan bli små steg framåt eller bakåt, eller stora steg. Det jag vet är att det blir förändringar och förbättringar, att det finns outforskade vägar – det gäller bara att hitta dem och att våga prova! Att leva med herr Parkinson som följeslagare ställer ständigt krav på uppfinningsrikedom och positivt tänkande.
Jag är helt övertygad om att träning, yoga och avslappning är betydelsefullt och, jag har, efter snart ett år med herr Parkinson, lärt mig att det finns fler vägar att gå. Många av dem är helt outforskade!
Tänkvärda ord
Jag fångades av känslan, att styrkan finns i det enkla.
”Ingen av oss kommer ändå härifrån levande,
Så ta vara på ögonblicken i ditt liv.
Njut av maten. Promenera i solen. Bada i havet.
Dela med dig av ditt hjärtas sanning.
Följ dina impulser. Var galen. Var snäll. Lev ut!
Det finns inte tid för något annat.”
Richard Gere
Passa på att samla kraft. Njut av sommaren.
Våren och sommaren är den tid på året då jag fyller på med kraft. Jag lagrar bilder, dofter, ljud, smaker… som finns runtomkring mig. Och det fantastiska ljuset. Det är något speciellt med ljuset; det är vackert, alla färger på växterna blir nästan självlysande. Och det är ljust långt in på natten, det blir aldrig riktigt mörkt. På morgonen finns ljuset där och väcker mig, lugnt och varsamt. Jag fyller på min inre kraftkälla och passar på att njuta under tiden. Det är här jag hittar styrka när det är grått och kylan kryper in i kroppen, när det är mörkt nästan dygnet runt och solen knappt tittar fram.
Allt blir så mycket lättare när det är ljust och varmt. Lättare att stå emot negativa tankar, lättare att röra sig utan tjocka kläder, lättare att vara utomhus… Lättare att hitta nya utmaningar i livet. För visst är det så att Parkinson finns där och lever sitt eget liv och kommer med nya påhitt. Och jag funderar, tänker, skapar strategier som fungerar.
Min grundläggande strategi är struktur och planering och att aldrig kämpa emot Parkinson för sjukdomen vinner alltid, jag väljer istället att kämpa med sjukdomen. Att kämpa tillsammans med Parkinson ställer krav på kraft och ork, och någonstans – gärna på olika ställen och på olika sätt – måste man hitta kraften och styrkan. Därför samlar jag kraft och fyller på med det som ger mig styrka, det som gör mig glad och lycklig. När tillvaron sedan känns motig kan jag ta fram ”koltrastens sång en ljum sommarkväll”, eller ”smaken av en solvarm jordgubbe”, eller ”morgonpromenaden med sommarens alla dofter”. Då, när livet ställer krav på lite extra kraft, är det guld värt att ha en inre kraftkälla. Nu passar jag på och fyller på min – och njuter av sommaren.
Min bästa tid är nu, och nu och …
”Nu, inte någon bortglömd dag igår Nu, min morgondag kan ingen spå”…”Lev och älska nu så märker du Det blir en härlig stund Därför vår bästa tid är nu, är nu, är nu”
Ord som berör, ord som beskriver livet, ord som får en djupare betydelse för mig i mitt förhållningssätt till Parkinson. Nu, just nu idag vill jag leva min bästa tid, och i alla andra nu. Må som bäst i nuet, leva i nuet och bara vara. Är det möjligt för mig att göra? Det är så lätt att sakna det som var bra, precis lika lätt att oroa sig för framtiden. Ett sätt för mig att leva i nuet är att jag hittar stunder för förundran – njuter av en solnedgång eller fåglarnas sång på kvällen, jag stannar upp och lyssnar på göken…
Ett annat sätt är att jag utgår ifrån hur jag mår just nu och har det som bas för vad jag väljer att göra. För att kunna veta hur det jag väljer påverkar mig, analyserar jag hur jag mår av vad jag gör, hur jag sover och äter. Mao ett aktivt, ständigt pågående lärande som ger mig vägledning i hur jag ska agera för att kunna må så bra som möjligt i nuet. Min ”databas” ger mig kunskap om hur jag ska göra för att må bra, vilka saker i mitt liv som jag aldrig kan välja bort utan att det får efterräkningar, när jag kan gasa och när det är dags att bromsa.
Jag vill vara medskapare i mitt liv och uppleva att min bästa tid är nu, medveten om att jag gör och har gjort vad jag kan för att ge min kropp och min hjärna de för stunden bästa möjliga förutsättningarna. Min förhoppning är att mitt sätt att tänka gör att jag kan känna att min bästa tid är nu och njuta av den fast förvissad om att framtiden kan ingen spå.
Food prep – en enklare vardag?
Med Parkinson som en del av vardagspusslet, och en minst sagt oförutsägbar del, har parametrarna för att få allt att fungera smidigt förändrats ordentligt. Vi är fyra i familjen som jobbar, studerar, tränar och har en aktiv fritid. Det som har blivit den största utmaningen är maten, läs lunch och middag. Inte nog med att vi väldigt sällan under veckan är hemma samtidigt som det är normal middagstid, 17.00-18.00, utan oftast ska minst en iväg och träna och vill vänta med maten till efter träningen. Jag tycker själv att det är tråkigt att laga middag till alla, äta ensam, och sedan ställa in maten i kylen.
Så jag tänkte att kanske kan food prep vara en lösning värd att prova. Nu tänker jag food prep för lunch och middag. Färdiga lådor i kylen med protein, kolhydrater och grönsaker. Bara att äta när det passar in i dagens schema. Det låter enkelt och smidigt men maten ska planeras och handlas, efter det ska den lagas och läggas i lådor. När maten väl är lagad är det enkelt, ta fram en låda och ät maten hemma eller ta den med dig.
När man food preppar lagar man en rejäl laddning med mat på en gång, sexton till tjugo portioner blir fyra eller fem middagar för oss. Det räcker mao. i fyra eller fem dagar, självklart färre om lådorna också äts som lunch. För att det inte ska bli för enformigt tänker jag variera med olika grönsaker och kolhydrater. Jag har laddat upp med kalkon och kyckling, svart ris och quinoa, squash, paprika, svamp och kål. När maten är tillagad fyller jag lådorna lite olika så att det blir variation.
Pusselbiten Parkinson ändrar form och påverkan, man vet aldrig riktigt hur det blir. Framförallt gillar min Parkinson trötthet, och jag lovar att när den tröttheten kommer då orkar man inte laga mat då vill man bara ligga ner och vila. En annan sak min Parkinson gillar är träning, då blir både kroppen och hjärnan glad och pigg, så någon form av träning måste jag få till varje dag – då orkar jag mer och mår bättre. Jag hoppas att food prep kommer att fungera och göra vardagen lite lättare, åtminstone under en period. Livet förändras och nya utmaningar kommer att dyka upp.
Parkinsonsymptomet rigiditet och betydelsen av träning
Det här med träning och Parkinson är intressant. Ett av alla olika symptom man får när man har Parkinson är rigiditet i musklerna. Enkelt förklarat känns det som den tonus man har i musklerna efter att man kört ett hårt träningspass. Det innebär också att musklerna gärna drar ihop sig; det är detta som skapar den där typiska hållningen som man förknippar med Parkinson. Rigiditeten är också det som gör att man blir långsam i sina rörelser.
Tänk nu på att rigiditeten i musklerna finns i alla muskler! Det är lätt att glömma att hjärnan och hjärtat också är muskler. Så hjärnan blir långsammare, hjärtat får en påverkan. Alla våra muskler kan man påverka med fysisk träning! Fysisk träning/aktivitet som också kräver koordination påverkar både kroppen, hjärtat och hjärnan. Koordinationen tränar hjärnan och med puls blir det mer utmanande. Fysisk träning bör därför innehålla koordination och som tur är gör många övningar det idag. Väljer man bort stång vid styrketräning och väljer fria vikter kan man arbeta aktivt med både koordination och muskler (ökar man tempot får man med puls också). Fixar man TRX är det en utmärkt träningsform där både styrka, koordination och puls ingår. Fysisk träning där hjärtat får arbeta tränar så klart hjärtmuskeln. Det här är minst lika viktigt som att den fysiska aktiviteten tränar kroppen och producerar olika hormoner.
Vill man hjälpa kroppen och få ut mer av träningen är det smart att värma upp med balansövningar och höftöppnande övningar.
Efter träningspassen kör jag hållningsrörelser för att motverka rigiditeten i bröst- och axelmuskler. Det fungerar bra och hållningen blir faktiskt bättre!
Fysisk träning har helt klart stor betydelse för hur både kroppen, hjärnan och hjärtat mår. Och det går att påverka symptomen med träning så att man mår bättre!
Träning, kost och Parkinson
Det är spännande det här med träning och kost. Jag vet hur jag ska äta för att må bra och få ut så mycket som möjligt av träningen. Under några år följde jag ett upplägg som passade mig, åt bra och tränade mycket. Men sedan kom jokern Parkinson och rörde om. Läkemedel som gör att jag inte är hungrig och läkemedel som styr när och vad jag kan äta. Och ja jag har haft svårt att äta den kost som jag behöver, och pga läkemedels begränsningar har jag vissa kvällar fått ta en gainer istället för middag.
Samtidigt blir jag nyfiken på hur och om kosten kan påverka Parkinson. Jag läser en del om antiinflammatorisk kost och dess påverkan på inflammation i kroppen. Nu finns också forskning som visar på att man kan få inflammation i hjärnan och även här verkar kosten påverka. Kanske kan en antiinflammatorisk kost vara bra även för oss med Parkinson?! Så bort med raffinerat socker och snabbmat, in med ännu mer grönsaker och frukter. Mer fet fisk och mat med lågt GI.
Nu blir det rejäl frukost med ägg, fet naturell yoghurt, nötter och frukt, olika mellanmål, lunch med ägg eller kyckling, grönsaker och frukt, mellanmål med yoghurt eller keso, middag varierar men alltid grönsaker.
Jag hoppas att det här har en positiv inverkan på min Parkinson.
Mitt liv med Parkinson 