Yinyoga, mjukt och stilla

Igår hade vi en gästinstruktör på yinyogaklassen, det var en instruktör som höłl sin andra klass hos oss. Det var ett lite annat upplägg än vanligt, det var mjukt och stilla. Vi började med Qi-flöden som följdes av yinpositioner. Efter varje position fick vi vila i ”rebound”, en valfri viloposition. En vanlig onsdag med yinyoga, där gästinstruktören skapar en ny upplevelse av yinyoga – en annan förnimmelse i kroppen. Det är en positiv upplevelse. Yinyoga gör verkligen gott för kropp och sinne. Yinyogan mjukar upp en stel kropp och jag upplever att det blir en förbättring som håller i sig! Efter klassen var jag både frusen och hungrig – tydligen en normal reaktion efter yinyoga. Då var det extra skönt att duscha och avsluta med en varm bastu. När jag kom hem bjöds det på the, rostad smörgås och nybakad äppelpaj som dottern bakat. En vanlig onsdag som blev något extra.

Medicinsk yoga och hjärnan

I höstas gick jag på mediyoga på sportklubben där jag tränar. Redan första gången insåg jag att det var en form av yoga som passade min kropp och mitt sinne bra. Nu finns mediyoga inte längre med i utbudet och jag har funderat och letat efter någon annanstans där det erbjuds.
Nu har jag fått möjlighet att gå på medicinsk yoga, som påminner en del om mediyoga. Det är sex tillfällen nu under våren. Igår var det andra tillfället. Och ja, det händer något positivt i kropp och sinne. Jag blir lugn och avslappnad. Vi avslutar med en meditation som skapar både lugn och ger energipåfyllning. Efteråt pratar vi om hjärnan och vilken fantastisk kroppsdel det är. Att forskning idag visar att det nybildas nervceller i hjärnan hela livet. Och att träning för kroppen i kombination med träning för hjärnan är den bästa kombon om man vill hålla hjärnan i form. Så jag fortsätter att lyfta vikter och köra pulstoppar, precis som att jag fortsätter med Sudoku och att lära mig nya saker. Den medicinska yogan är en del av träningen för hjärnan som får en chans att slappna av och återhämta sig medan jag fokuserar på att andas in och ut. Namaste

Lite om yinyoga och vad som händer i kroppen

Jag fastnade för yinyoga redan första gången jag provade den här formen av yoga. Det är några år sedan nu. Både min kropp och mitt sinne har påverkats och jag upplever att jag har mått bra efter ett yinyogapass, landat i mig själv och kunnat hantera en stressig vardag lite lättare. Vad är då yinyoga egentligen, och vad händer i kroppen?

I yinyoga låter man gravitationen göra jobbet det innebär en aktiv vila, ingen stretch eller töjning, bara vila och andas. I yinyoga stannar man i varje ställning (position) under flera minuter och fokuserar på andning och medvetet närvaro.  Man slappnar av i kroppen  och  ”kopplar bort” muskelaktiveringen så att lederna förblir skyddade. Med hjälp av props, (kuddar, filtar, block etc,) ger man kroppen stöd så att den kan slappna av på ett säkert sätt. Stödet gör det lättare att nå in till djup avslappning och kroppen stärks inifrån och ut. Yinyoga är effektiv för stela och orörliga kroppar, yogan öppnar sakta upp stela höfter, baksidor av ben och vader. Yinyogan fyller dig dessutom med ny energi och lugnar sinnet. I yinyoga jobbar man med fascian (bindväven), det innebär att man går djupt och arbetar med bindväv, leder och ligament.  I den aktiva vila töjer man fascian samtidigt som man tvingas att vara stilla, och det ger både den och sinnet tillfälle till återhämtning. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras, efter ett yinyogapass blir man lugn och harmonisk, och det kan ge både bättre sömn och lindra smärta.

Fördelar med yinyoga

  • Töjer och ger flexibilitet i bindväven
  • Ökar flexibilitet i ryggrad och höft
  • Påverkar lederna som får ökad ledvätska
  • Lugnare sinne, emotionell balans, ger övning i att hålla sig lugn när man utsätts för intern och extern stress
  • Stimulerar kroppens inre organ
  • Förser ryggraden med vätska och ger bättre cirkulation av vätskan
  • Stärker skelettet
  • Ger djup avslappning
  • Hjälper lederna att behålla sin mjukhet och rörlighet
  • Tränar närvaro i nuet, mindfulness

Min upplevelse är att all den påverkan som yinyoga har på kropp och sinne enbart är positiv när man har Parkinson. Rörligheten blir bättre, kroppen blir flexiblare och starkare. Även balansen påverkas positivt eftersom man töjer ut fascian och blir rörligare. Sinnet blir lugnare och det, ihop med yogans påverkan på kroppen, gör att man sover bättre.

Yoga och Parkinson

Med mjukare och rörligare höfter och ett lugnt sinne lämnade jag sportklubben efter onsdagens Yinyoga och än en gång slogs jag av hur positivt min kropp och mitt sinne svarar på yogan. Det gör mig nyfiken; ”Vad är det som påverkas vid yoga?”, ”Är det fler som upplever att yoga har en positiv påverkan vid Parkinson?”, ”Är det några yogaformer och yogapositioner som är extra bra vid Parkinson?”, ”Finns det någon forskning inom området?”
Jag började googla och läsa; och upptäckte att det finns en uppsjö av material som handlar om hur positivt det är med yoga när man har Parkinson.
Det finns undersökningar som visar att yoga tydligt minskar skakningar och förbättrar gångstabiliteten. Dessutom ökar flexibiliteten, kroppshållningen förbättras, smärtande och hårda muskler mjukas upp och yoga verkar bygga eller förbättra självförtroendet och på så sätt ökar livskvalitén. I ett flertal artiklar står det om hur betydelsefull den andning som man gör i yoga är och genom att kontrollera andningen kan man kontrollera kroppen. Att fokusera på andetaget och följa dess naturliga rytm, är lika viktigt som att aktivt påverka andetagets längd och rytm. Det är också positivt att kombinera andetaget med yogapositioner, gärna stretchande.

Forskningen inom området yoga och Parkinson är än så länge inte så omfattande men flera oberoende studier visar på liknande förbättringar. Jag kommer att fördjupa mig i det här och berättar mer framöver.

Mindyoga och 3D styrka och puls

Torsdag, en kväll med två träningspass, först mindyoga och sedan 3D styrka och puls. Det är inte alla torsdagar som jag har ork och motivation till att köra dubbelpass, men när jag orkar är det riktigt kul. Upplägget på torsdagar passar mig perfekt, med en halvtimme mellan de båda passen. Först mindyoga, som både är fysisk träning och utmanande stretch, kroppen blir varm och mjuk. Innan 3D-passet drar igång är det en halvtimmes paus, då är det skönt att ladda om. Sedan är det dags för ett högintensivt pass. När 3D passet börjar är kroppen förberedd för träningen. På passet arbetar vi efter Procedos 3D-matta både med och utan vikter. Jag gillar 3D upplägget eftersom jag här tränar både styrka och kondition. Tempot är ganska högt men med korta intervaller, 30 till 45 sekunder. Man väljer själv sina vikter och kan enkelt anpassa efter dagsformen. Man tränar en sida i taget och varvar fysisk träning med pulstoppar. Sedan krävs det en del tankeverksamhet när pulsen är hög och man ska göra olika moment på 3D-mattan. Jag gillar att jag både utmanar och tränar kroppen och knoppen. Igår klarade kroppen av att jag ökade vikterna för första gången utan protester! Det går långsamt men det går, bara jag lyssnar och anpassar mig efter kroppen.

Yinyoga, skapar ro i kropp och sinne

Onsdag, mitt i veckan, och dags för 75 minuter yinyoga. Yinyoga, en lugn yogaform, där man långsamt och försiktigt mjukar upp kroppen. Det blir, och är, en andningspaus där kropp och sinne kan landa och bara vara ett med andetaget. Bindväven (fascian) sträcks ut i positioner man stannar länge i, andas och slappnar av. Ett stilla lugn infinner sig och stressen bara rinner av. Yinyoga passar för både den stela kroppen och det stressade sinnet som båda får vad de behöver.

Motivation till att träna

Träning har under många år varit en naturlig del i mitt liv, det har blivit en livsstil. Dagen för återhämtning har ofta varit ett yogapass eller en promenad. För att få inspiration i träningen gjorde jag olika träningsutmaningar och jag hade roligt! Jag tog hjälp av klubbens PT och, trots en kropp med en hel del skador, skapade han ett träningsupplägg som passade och utvecklade mig. Det var något år senare som herr P tog så mycket plats i min kropp att jag upptäckte att något var fel. Då visste jag inte att det var herr P, men symptomen och några goda vänners omtanke och kunskap gjorde att jag började misstänka herr P.

Min misstanke grundade sig på de symptom som jag upplevde starkast; stelhet och att jag hade svårt att få med mig vänster sida, dessutom skakningar. Självklart blev jag orolig för hur träning skulle påverka min kropp. Jag bestämde mig för att fortsätta att träna och låta glädjen i träningen vara en drivkraft. Dessutom är det viktigt för mig att uppleva att kroppen fungerar, den känslan hjälper mig i träningen. Jag gillar att utmana mig själv och väljer därför träningspass som är högintensiva; och anpassar övningarna efter min kropp och förmåga. Jag yogar två eller tre gånger i veckan för att mjuka upp kroppen, träna balans och hållning. En gång i veckan har jag fokus på core och balans. Jag har också en kunnig fysioterapeut som stöttar mig, motiverar mig och är mitt bollplank. Min fysioterapeut har visat mig vilken typ av övningar/rörelser som är viktiga för kroppen. Rörelser som jag både kan göra hemma, på gymmet i ett träningsupplägg och ett tänk som jag kan använda i olika träningspass. Så jag hittar min motivation till träningen i glädjen, att jag kan träna, i utmaningarna, och i känslan efter ett träningspass när kroppen är helt slut. En mycket viktig del i att träna med herr P är att jag måste lyssna på kroppen och backa från träningen när kroppen inte vill eller orkar. Det går helt enkelt inte att pusha utan att få bakslag! En extra motivation är mitt val av sportklubb, anläggningen är min lyx i vardagen och bara att komma dit gör att jag mår bra.