LSVT BIG – Kalibrering av hjärnan

Underbart träffsäkert, kalibrering av hjärnan! Det är så enkelt, helt genialiskt och ändå så svårt. Målet med att kalibrera hjärnan är att återskapa ett så normalt rörelsemönster i kroppen som möjligt, man lurar hjärnan helt enkelt. Parkinson innebär bl.a. att man tar kortare steg, har mindre pendling med armarna m.m. men hjärnan tror fortfarande att rörelserna är normalstora!

Tanken är att när man överdriver en rörelse och gör den stor, så kommer hjärnan att omprogrammeras och gör den ”vanliga” rörelsen lite större. Det betyder att man genom att påverka rörelsernas storlek kan bromsa utvecklingen av t.ex. korta steg och små rörelser.

I tisdags fick jag prova BIG i en varmbassäng. Jag använde en ”wet suit” som hjälpte mig att flyta. Med den flythjälpen kunde jag fokusera på att simma med långa och stora rörelser. Hjärnan fick säkert hjälp att tänka på annat! Det kändes riktigt bra. Och det omedelbara resultatet: rakare och mer avslappnade händer, bättre hållning + rörligare i höften.

I onsdags blev det kvällspromenad med fokus på BIG. Det ser nog ganska roligt ut när jag går med så långa steg som är möjligt för mig och samtidigt pendlar med armarna till maxläge bakåt och framåt. Inte nog med det, jag sträcker ut händerna och spretar med fingrarna. Känslan i kroppen när man gör den här BIG-gången är speciell, och det är tillfredsställande att kunna ta ut rörelserna stort.

Det fungerar! De sista 400 metrarna är kroppen mjukare, armarna pendlar bättre och höfterna driver steget.

Jag gillar BIG! Med BIG kan jag påverka symptom och bäst resultat blir det om jag gör mina övningar varje dag.

Hantera symptom med träning – gång –

Att gå, promenera, ta sig från punkt a till punkt b – en basal rörelse som man tar för given. Vi lär oss som små barn och rörelsen följer med oss som något självklart genom livet. Tills den inte längre fungerar.

För att jag ska bibehålla min förmåga att gå måste jag gå varje dag – lära min kropp igen och igen hur den ska göra.

Jag är övertygad om att det är flera Parkinsonsymptom som påverkar rörelserna som krävs när man går. Av egen erfarenhet vet jag att man genom att träna på att gå kan förbättra sin förmåga. Just min försämrade gång var ett av de symptom som påverkade mig mest innan jag fick min diagnos. Min nedsatta gångförmåga var då en stor sorg för mig så det föll sig därför naturligt att det blev min första stora utmaning att ta tag i. Att kunna promenera igen, om så bara till och från affären på ett naturligt sätt skulle vara en stor vinst. Drömmen att kunna gå långa promenader blev min drivkraft. Att gå – det är ett symptom som jag lagt ner mycket tid på att hantera och fått ett bra resultat. Det är allt annat än självklart; för att jag ska bibehålla min förmåga att gå måste jag gå varje dag – lära min kropp igen och igen hur den ska göra.

Så här tränar jag på att gå

Steg 1 – Jag började med att analysera vad som händer i min kropp och i mitt huvud när jag går. Jag kom fram till att flera olika områden påverkar hur jag rör mig:

  • Balansen
  • Höften
  • Hållningen
  • Armarnas pendelrörelse
  • Mjukhet i nacke, axlar, skuldror
  • Hur jag sätter fötterna i marken
  • Styrka i ben och rumpa
  • Rytm och takt
  • Steglängden
  • Rörlighet i kroppen
  • M.m.

Analysen gav mig insikten att jag måste öva upp olika områden samtidigt. Jag förstod också att det skulle ta tid och kräva både uthållighet och tålamod.

Steg två – jag börjar med balans och hållning

Stavar och skor med rundad sula
Jag väljer att gå med stavar för att träna balans och hållning – stavarna hjälper mig att hålla balansen och att räta upp kroppen. De får mig också att slappna av och ger mig möjlighet att ta längre steg. Skorna gör det möjligt för mig att få en bättre fotisättning och jag tappar inte i foten lika lätt. Jag får bättre tryck i steget och tränar även styrka i ben och rumpa.
När balansen känns bättre kan jag gå utan stavar korta sträckor, jag ökar de sträckorna successivt tills jag kan gå en längre sträcka utan dem.

Steg tre – Bibehålla och förbättra

När jag kan gå en längre sträcka, ungefär fem kilometer, utan stavar fortsätter jag att jobba med att få kroppen mjukare och rörligare. Jag gör så här:
Pendlar med armarna, går åt sidan
För att lossa spänningar och låsningar i axelpartiet pendlar jag armarna runt framåt och bakåt, sedan åt sidan. Samma sak med axlarna. När jag går väljer jag att lägga in partier där jag går åt sidan och baklänges.
Rörlighet i höften
Jag lyfter och roterar benen framåt och bakåt, ett i taget.
Mjukhet, rörlighet, och höften igen
Jag värmer upp innan jag går. Det tar mellan fem och femton minuter men är välinvesterad tid som jag har igen under promenaden. Jag sträcker igenom kroppen både med hjälp av pinnen och utan.
När jag går
Jag överdriver armarnas pendelrörelse och sträcker på händerna för att få en bra rytm och balans. Jag använder medvetet höften när jag rör benen. Jag lyssnar gärna på musik med en takt som jag kan följa.
Och huvudet har en förmåga att ställa till med problem, så med musik och olika pendelrörelser blir huvudet tränat i hur kroppen rör sig när den går.

Arbetet, träningen, med att gå har tagit tid och rörelsen måste återskapas varje dag – men det fungerar och känslan de få steg som bara flyter på av sig själva är värd allt arbete.

Träning – återhämtning och symptomhantering

Det är inte klokt egentligen, hur snabbt det går för de fysiska Parkinsonsymptomen att börja visa sig när man; ett är sjuk och två får ett ofrivilligt uppehåll i träningen. Det har hunnit bli två veckor utan träning för mig nu. Ett par korta promenader, lite rörlighet, lite hållning; sådant som gör gott för kroppen, är vad jag har gjort de senaste dagarna. Ändå märker jag av att jag är stelare, hållningen har blivit sämre och det tar lite längre tid att gå. Dags för en ordentlig ”service” – symptomhantering – med andra ord och det betyder träning!

Det blir direkt på ett crosscagepass, som levererar det jag behöver just nu, och det går bra! Visst, jag körde inte fullt ut på pulsen utan valde att vara snäll mot mig själv. Men vilken känsla när kroppen får ta i igen. Och resultatet kom med en gång:

  • Bättre hållning
  • Ledvärken borta
  • Händerna rörligare
  • Gången bättre
  • Piggare
  • Sömnen som vanligt igen

Fascinerande hur snabbt och lätt det är att få positiva effekter på Parkinsonsymptomen av träning. Och vad glad jag är som har det verktyget. Nu är det bara att fortsätta, dags för en promenad – den behövs för att återskapa tekniken för hur man går i både kroppen och hjärnan.

Äntligen i rörelse igen

Vad jag har saknat att kunna träna eller i varje fall röra på mig. Det är inte klokt hur mycket stryk kroppen tar av en förkylning eller snarare en luftvägsinfektion. Jag hostar fortfarande så än är jag inte helt frisk, men nu MÅSTE jag börja röra på mig igen.
Kroppen har börjat stelna till i leder; handleder, fotleder, nacke… men även i händerna och fingrarna känner jag av ökad stelhet. Lättare muskelvärk i ryggen – allt är en konsekvens av att jag inte har kunnat röra på mig nu när jag har varit sjuk. Jag undrar om fler känner igen sig? Blir man stelare eller sämre i sina symptom i samband med att man är eller har varit sjuk?

Igår morse tog jag min första promenad, det var så skönt att äntligen kunna röra sig igen. Jag fylldes av en stilla och mjuk lycka.
Jag började med att leda upp kroppen, snurra armarna runt åt olika håll, jag kände hur spänningarna släppte en del men det är en bit kvar. Nu får jag hoppas att jag kommer ut mellan skurarna – lite regn är okej men hällregnet, väntar jag med till dess att jag är helt frisk. Gymmet är planerat till torsdag, jag håller tummarna för att det fungerar, att kroppen orkar med ett träningspass.
Det känns så bra att vara igång igen. Nu blir det ett steg i taget till dess att jag är fullt återhämtad igen.

Solsken och regn, rabarberpaj en ljum sensommarkväll

Mellan skurarna tittar solen fram och jag smiter ut i trädgården och plockar lite rabarber. En smulpaj med rabarber och kardemumma. När doften av kardemumman sprider sig i huset regnar det igen. Solsken och regn om vartannat.
Att hitta små guldkorn i vardagen, att skratta tillsammans, att dela varandras tankar och funderingar, att tala om att du är älskad eftersom du är just du. Eller att bara sitta i tystnad tillsammans – utan ord. Närheten till familjen och tillåtelsen att vara den man är, det ger lugn och harmoni.
Rabarberpajen är ett guldkorn, stunden tillsammans när vi pratar om allt och inget ger styrka och kärlek. Vetskapen att man är älskad ger mod och trygghet när man står inför olika utmaningar eller förändringar. Det gäller att stanna upp och ta tillvara guldkornen och njuta av dem – innan stunden är förbi.

Förkylning, sängliggande och träningsupplägg

Så låg jag där, nerbäddad i sängen med feber, halsont, snuva… Jag var helt oförberedd, lite smårinnande näsa på kvällen, trött och seg i kroppen – ingen varningsklocka som ringde. Men sen, på natten; halsont, snuva och elände. Omöjligt att sova. På morgonen tog jag näsdroppar och ibuprofen, sedan sov jag i säkert tjugo timmar.

Nu har det vänt och går åt rätt håll, så jag håller tummarna för att jag slipper bakslag. Jag känner att rastlösheten börjar smyga sig på, trots att jag inte orkar så mycket. Här gäller det att fördela den energi jag har, att bromsa, tänka efter och ta det lugnt. Tar jag i mer än vad kroppen klarar av har jag lätt för att få lunginflammation – infektionen vandrar ner i lungorna. Så jag får helt enkelt anpassa mig, eller inte precis enkelt eftersom träningsabstinensen redan börjat ge sig till känna. För att underlätta tänkte jag göra en plan för hur jag ska göra när jag återupptar träningen. I min planering tar jag med olika träningsformer, mjukgörande övningar och har fokus på andningen.
Min plan bygger på hur kroppen mår och att jag lyssnar på den och stämmer av. Att öka pulsen kommer sist, det är dags först när andningen hänger med.

Första perioden är den längsta och lägger grunden för de övriga.
– Lugna korta promenader utan att bli andfådd.
– Lugn yoga – stretch, rörlighet och bindväv
– Hållningsträning med pinne
– Träning med fokus på koordination och rörlighet
– Foamroller och triggerboll för att lossa spänningar och muskelknutor
Andra perioden fortsatt låg belastning
– Längre promenader
– Yoga
– Enstaka pass med låg puls
Tredje perioden nu kan jag successivt lägga till mina ordinarie träningspass.
Fjärde perioden nu är jag tillbaka där jag var innan jag blev sjuk.

Det är egentligen konstigt, jag åker på en förkylning och förutsättningarna för träning ändras drastiskt. Det tar ganska hårt när träningen är en så stor och viktig del av välmående och behandlingen av Parkinsons. Om halsinfektionens efterverkningar håller i sig kan det ta en månad eller mer innan jag kommer att kunna fortsätta där jag var innan jag blev sjuk. (Just nu tänker jag onda tankar om förkylning, halsinfektion, astma och Parkinsons.) Astman gör att jag får problem med andningen och att jag har lätt för att få lunginflammation. Kunskap hur jag kan hantera min träning kopplad till astman har jag. Hur Parkinsons blir påverkad och hur det visar sig kommer jag lära mig mer om efterhand. Nu håller jag tummarna för att jag snart är på banan igen.

Uppgradera drömmar

Krispig vit snö. Klarblå himmel. Solen som värmer när jag vänder upp ansiktet. Förväntan som känns när jag blickar ner över backen. Skidorter i Sverige, Norge och i Europa. Drömmar om andra backar, längre bort. Drömmar som så smått börjar planeras. De drömmarna går upp i rök när Parkinson konstateras, eller inte?

För jag vill inte ge upp mina drömmar om den vita pisten på en annan skidort. Jag älskar känslan när skidorna glider över snön, får fäste och en sväng följs av nästa och nästa …Vi sparade de här resorna som var våra drömmar. Vi tänkte att ”de tar vi när barnen är äldre”. Det var ju smart tyckte vi – då. Nu får vi tänka om eller vi uppgraderar våra drömmar till en ny version. Vilken skillnad det blir bara av ordet ”uppgradera”. Så det är precis vad jag gör, längtan i drömmen finns kvar, familjen finns där, och möjligheten att genomföra drömmen.

Jag fortsätter att sätta upp mål och ha drömmar. Jag tänker att det är som att skaka om en godispåse full av överraskningar, blunda och försiktigt smaka, njuta. Livet är fortfarande fullt av möjligheter, även när det förändras. Jag kan välja att följa med på den nya resan och påverka mitt liv eller jag kan sitta kvar och undra över vad som gick snett. Min livsresa har tagit ett spår som jag aldrig såg komma. Nu är jag nyfiken på vart den oväntade vägen bär. Att den kommer att innehålla både uppgraderade och nya drömmar, är jag helt övertygad om.

Träningstips 2 – styrka och rörlighet

Tänk gärna lek när du tränar med pinnen. Din kropp blir starkare och rörligare av de olika övningarna, och blir en rörelse utmanade för dig är det kanske den du behöver bäst. Du kan stanna upp och fokusera på den rörelsen, gör den långsammare och koncentrera dig på tekniken.
Ta dig tid och känn efter hur det känns i kroppen när du börjar ditt pass med pinnen och hur det känns när du är klar – vilken skillnad upplever du? Gör samma iakttagelse med de olika rörelserna, är någon extra svår? Är det någon du gillar mer? Är det någon du gärna vill upprepa som avslutning?

Styrka och rörlighet.
1. Sidovrid – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Ha pinnen så långt framför dig att bägge armarna är sträckta. Bibehåll positionen med höfterna rakt fram när du ”vrider” en arm bakåt så långt du kan, tillbaka med rak arm och byt till den andra armen. gör 8-10 rep. med varje arm.
2. Rotation runt huvudet – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Börja med pinnen framför dig (lätt böjda armar), rotera den åt sidan så att den blir lodrätt, rotera vidare så att den blir horisontell strax bakom och över huvudet, rotera ned på motsatt sida så att pinnen blir lodrät, sedan framför dig igen.
Jobba åt ett håll i taget, 8-10 varv innan du byter håll.
3. Sträck till trasdocka – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Sträck upp med raka armar över huvudet, rulla sedan ner och häng ut ryggen med raka armar. 8-10 rep.
4. Utfall – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, bröstet fram. Pinnen bakom ryggen, samma arm som ben du kliver med, skall vara uppåt. Håll pinnen över och under, du skall känna pinnen mot ryggen hela tiden! Kliv fram med benet var noga med att knäet inte kommer framför tårna. Pinnen hjälper dig att hålla kroppen i en rak position när du gör utfall. 8-10 rep. byt sida.
5. Stretch – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, kliv med ett ben åt gången, håll pinnen med ett smalare grepp. Kliv fram, tå upp, fäll kroppen fram ner över foten, kliv bak, hela foten i med rakt ben, sträck upp armarna och tryck fram höften. 8-10 rep.
6. Axelrotation – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, bröstet fram. Håll pinnen i lagom grepp för dig och rotera med raka armar upp över huvudet och så långt bak som din kropp tillåter.

Det finns en video där jag gör rörelserna på Instagram och på Facebook.

Lycka till! och glöm inte bort att skratta. Tappar du balansen? Det är ju riktigt bra då kan den bli bättre!

Lite om övningarna

Glädjen i att kunna röra sig

Solsken, ljumma vindar, tidiga morgnar och ljusa sommarkvällar. Livet blir lätt att leva! Jag tankar solljus och fyller på med energi. Sommardagar som bjuder in till aktivitet. Det har blivit några dagar på klipporna vid havet, det är fantastiskt vackert. Som västkustbo njuter jag av att kunna hoppa från klipporna direkt ner i det salta havet. Simma, dyka och bara njuta av vattnet. I år kom glädjen i att kunna röra mig i havet tillbaka. Att kunna lita på att min kropp fungerar som den ska betyder en hel del när jag badar i djupt vatten. Och i fjol var det inte så! Kroppen liksom låste sig och det kändes som om jag inte kunde röra mig, att jag skulle sjunka. Det blev korta bad … Nära trappan. Nu kan jag röra mig i vattnet igen – lycka.

I veckan plockade jag fram min cykel. Tänker att här har hela våren, och snart sommaren, gått och min cykel har blivit kvar i förrådet. Den som brukar rulla från tidig vår till en bit in på hösten. Däcken pumpades – den har stått i två år – bromsar kollades och sedan årets premiärtur. Bättre sent än aldrig. Frihetskänslan med vinden mot ansiktet var så stor att jag glömde bort att fundera på balansen. Just det, ett litet troll som smugit sig in och viskat: ”kan du med Parkinson verkligen cykla? Tänk på den viktiga balansen. Du kommer kanske att välta.” Trollet fick tji och gick upp i rök! Jag har min cykel och det finns fortfarande många dagar kvar att cykla på.

Den här våren och sommaren har visat mig att med envishet och mod går det att bromsa och ibland tom backa en del symptom. Att dessutom vara symptomlindrad med rätt läkemedel skapar förutsättningar för att kunna röra på kroppen och öka rörligheten, förbättra balansen kanske tom våga utmana sig själv och prova på att göra sådant man inte längre trodde var möjligt. Det kommer inte gratis utan har krävt en hel del arbete, fysisk aktivitet. Och det tar längre tid att nå målen när Parkinson finns med på resan – men det går och belöningen är stor; värd att kämpa för.

Yoga mår jag bra av, ökar rörligheten och lugnar hjärnan

Jag minns inte längre vad som fick mig att gå på min första yogaklass, vad det var som lockade mig. Men jag minns klassen; lugnet, positionerna och instruktören som guidade med en mjuk dansk brytning. Jag var fast! Yogan har sedan följt mig genom åren, vissa perioder har jag gått på flera klasser i veckan, andra har jag yogat hemma.

De perioder då jag har haft långt mellan passen har jag saknat min yoga och märkt att min kropp tappar rörlighet och att jag hanterar stress sämre. Bäst mår jag, i kroppen och i hjärnan, när jag skapar utrymme för yoga varje dag. Ibland räcker det med en klassisk solhälsning, men jag vill stärka min kropp, arbeta med rörligheten och lugna hjärnan. Så när jag väljer att göra yoga hemma blir det min egen yogastund med positioner som passar mig. Nu när Parkinson är en del av mitt liv har yogan blivit ett sätt att dämpa symptomen och därför ännu viktigare.

För att göra det lätt för mig själv att yoga varje dag har jag letat efter både appar och program på Youtube. Och jag har hittat Adrienne på Youtube!! Jag har följt hennes program ”30 Days of yoga” i tio dagar och min analys är att hon är riktigt bra! Jag kan verkligen rekommendera henne. Hon har olika program som man kan följa och jag kommer absolut att följa fler. Det jag följer nu ”30 Days of yoga”, har ett bra upplägg och hon är en duktig instruktör. Hon ger förslag på olika nivåer på flera av positionerna samtidigt som hon peppar till att våga utmana sig själv.

Här finns en länk till Adrienne på Youtube.

Våga prova! Lycka till!