Parkinson och förstoppning

Ickemotoriskt symptom

Vi pratar om det ibland. Om symptomen från Parkinson som inte syns men som ändå finns. Förstoppning är ett av de symptomen, glömska, oro och ångest är några andra. Förstoppning tror jag är ganska vanligt – men det är svårt att säga säkert eftersom det inte syns.
Jag har själv lättare att bli förstoppad nu än vad jag hade för bara 5-6 år sedan. Givetvis beror det på min Parkinson, min Parkinson där stelhet och långsamma rörelser är två symptom. Vilket förmodligen gör att mage och tarm rör sig långsammare.

Mat min mage inte gillar

Förstoppning är inte kul! Jag märkte ganska snabbt att en del av maten jag åt fixade min mage helt enkelt inte. Som vanligt med Parkinson smög sig förändringen på långsamt utan att jag egentligen stördes av den. Sedan en dag var symptomet ett faktum. Dags att hantera med andra ord.

Först noterade jag vilken mat som min mage inte riktigt var glad i. Listan blev kort men talade sitt tydliga språk:

  • Pizza – eller egentligen pizzabottnen
  • Bröd – alla former, ljust bröd rena katastrofen
  • Pasta – glutenfri

Alla former av mjöl; blev rena klistret med förstoppning som följd.

Konsten att undvika förstoppning

Undvika förstoppning, det innebar en härlig arsenal med saker: mat, vatten och rörelse.
Att dricka mycket vatten är superviktigt för att hjälpa magen och tarmarna. Att röra på sig och inte bli sittandes stilla underlättar också, så detta fortsatte jag med. Jag bestämde mig också för att lägga in rörelse minst en gång i timmen när jag sitter och jobbar – upp och stå, sträcka och böja. Helt enkelt lite klassisk skrivbordsjympa 🙂 och kortare promenader inne eller ute.
Sedan var det maten, här testade jag mig fram. Men grunden för att hjälpa magen är att äta mycket frön, nötter och grönsaker. I min frukost ingår alltid olika frön, och gärna både valnötter och mandel, frukt eller bär. Vissa dagar i kombination med fet yoghurt andra dagar utan. Jag börjar alltid dagen med kaffe – det kan oftast få fart på min mage.

Äter jag mellanmål blir det nästan alltid frukt, frön eller nötter, ibland i kombination. Det mättar bra och hjälper magen. Till lunch och middag äter jag mycket grönsaker, proteinkällorna är ofta vegetabiliska men kan även vara ägg, fisk eller fågel. Gärna med olivolja till, eller tzatsiki, som jag tycker är fantastiskt gott till grillat. Dessutom äter jag väldigt sällan vitt ris, potatis, quinoa utan hellre grönsaker, som min mage gillar bättre.

Att ändra kosten och anpassa den efter hur min mage fungerar var ganska enkelt. Ibland provar jag att äta något som jag vet inte fungerar och, trots att det är ett undantag reagerar magen direkt och det tar en dag eller två innan jag är på banan igen. Jag kan välja att göra det om jag tycker att det är värt konsekvenserna. Fast det är det nästan aldrig – hellre en sallad, morötter och en påse nötter och en fungerande mage, än en pizza eller hamburgare och en mage som inte fungerar under ett par dagar.

AGE/ALE och RAGE receptorn

Jag tror att det finns en koppling mellan den mat som vi äter och hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. Mitt intresse och min nyfikenhet gör att jag läser en hel del i ämnet; olika artiklar, böcker, forskningsresultat och sammanställningar. Jag stötte på antiinflammatorisk kost för några år sedan, och blev fascinerad av att det vi äter kan påverka kroppen så mycket!

De senaste dagarna har jag läst en del om det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. Ämnet i sig är intressant och det positiva är att man genom sin kost kan påverka halten av både AGE/ALE och RAGE/sRAGE – mer om det kommer i ett separat inlägg längre fram. Och antiinflammatorisk kost dyker upp igen som en viktig komponent i vår kost!

Det finns en hel del forskning idag som har hittat tydliga kopplingar mellan kroniska sjukdomar (en av dem som nämns är Parkinson) och förhöjda nivåer av det som kallas AGE/ALE och RAGE receptorn. AGE/ALE och RAGE/sRAGE förklaras så här:
AGE/ALE: När mat hettas upp bildas kemiska föreningar mellan vissa typer av aminosyror, proteiner och sockerarter som kallas AGE (advanced glycation end products). Några av de sockerarter som har visat sig vara högreaktiva för dessa föreningar är till exempel fruktos, glukos, laktos och maltos. Vanliga aminosyror som förkommer i föreningarna är lysin och histidin. Liknande reaktioner och föreningar kan även ske mellan speciella fettsyror, så kallade volatila fettsyror och proteiner/aminosyror. Dessa kallas i sin tur ALE (advanced lipxidation end products).
RAGE-receptorn: Fungerar som en strömbrytare, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den

Det finns livsmedel som vi äter allt mer av som innehåller mycket höga mängder AGE/ALE, det är socker, glutenoider, mättat fett, transfetter och mejeriprodukter (främst mjölkpulver och ost).

När man äter kött och mejeriprodukter tänker man i bästa fall att produkterna skall vara ekologiska men inte på att djurens föda har genomgått en stor förändring. Förr var djurens föda växtbaserad idag ger man foder som är mycket mer socker- och stärkelserikt; säd, majs och socker. Den största delen av vår komjölk kommer från dräktiga djur och den mjölken innehåller fler hormoner, bl.a. 17beta-östradiol som man vet är bidragande i inflammationsprocessen.
Tittar man på hur kosten kan påverka om man är allätare, laktovegetarian eller vegan har man fått fram följande, tankeväckande, resultat.

Det finns rapporter som visar att veganer generellt har lägre nivåer av AGE/ALE än köttätare och laktovegetarianer. Laktovegetarianer har å andra sidan många gånger högre halter AGE/ALE än köttätare. En förklaring är att de ofta ersätter kött och fisk med mejeriprodukter; främst ost.

Veganer uppvisar flera hälsofördelar jämfört med de andra två grupperna genom bättre värden gällande bland annat inflammationsnivåer, blodtryck, kolesterol, och fasteblodsocker. Man har också sett att personer som tillämpar någon form av kalorirestriktion dels har fått lägre blodtryck men också flera sänkta inflammationsmarkörer, lägre nivåer av AGE/ALE samt en bättre RAGE/sRAGE kvot.

Med hjälp av maten och genom att äta kost med högt innehåll av vitaminer, växtantioxidanter och näringsämnen kan man:
– minska ansamlingar av AGE/ALE
– hålla nere inflammationer
– motverka negativ påverkan på kroppens inre organ och åldrande i förtid.

Följande livsmedel minskar AGE/ALE och bidrar till nedreglering av RAGE receptorn.

Kål, broccoli, spenat, körsbär, blåbär, grönt te, orostade kaffebönor, färska tobaksblad, chilipeppar, äpple, kryddnejlika, rabarber, citrusfrukter, vitkål, lök, vitlök, färska jordnötter, gurkmeja, sojabönor.

Food prep – en enklare vardag?

Med Parkinson som en del av vardagspusslet, och en minst sagt oförutsägbar del, har parametrarna för att få allt att fungera smidigt förändrats ordentligt. Vi är fyra i familjen som jobbar, studerar, tränar och har en aktiv fritid. Det som har blivit den största utmaningen är maten, läs lunch och middag. Inte nog med att vi väldigt sällan under veckan är hemma samtidigt som det är normal middagstid, 17.00-18.00, utan oftast ska minst en iväg och träna och vill vänta med maten till efter träningen. Jag tycker själv att det är tråkigt att laga middag till alla, äta ensam, och sedan ställa in maten i kylen.

Så jag tänkte att kanske kan food prep vara en lösning värd att prova. Nu tänker jag food prep för lunch och middag. Färdiga lådor i kylen med protein, kolhydrater och grönsaker. Bara att äta när det passar in i dagens schema. Det låter enkelt och smidigt men maten ska planeras och handlas, efter det ska den lagas och läggas i lådor. När maten väl är lagad är det enkelt, ta fram en låda och ät maten hemma eller ta den med dig.

När man food preppar lagar man en rejäl laddning med mat på en gång, sexton till tjugo portioner blir fyra eller fem middagar för oss. Det räcker mao. i fyra eller fem dagar, självklart färre om lådorna också äts som lunch. För att det inte ska bli för enformigt tänker jag variera med olika grönsaker och kolhydrater. Jag har laddat upp med kalkon och kyckling, svart ris och quinoa, squash, paprika, svamp och kål. När maten är tillagad fyller jag lådorna lite olika så att det blir variation.

Pusselbiten Parkinson ändrar form och påverkan, man vet aldrig riktigt hur det blir. Framförallt gillar min Parkinson trötthet, och jag lovar att när den tröttheten kommer då orkar man inte laga mat då vill man bara ligga ner och vila. En annan sak min Parkinson gillar är träning, då blir både kroppen och hjärnan glad och pigg, så någon form av träning måste jag få till varje dag – då orkar jag mer och mår bättre. Jag hoppas att food prep kommer att fungera och göra vardagen lite lättare, åtminstone under en period. Livet förändras och nya utmaningar kommer att dyka upp.

Träning, kost och Parkinson

Det är spännande det här med träning och kost. Jag vet hur jag ska äta för att må bra och få ut så mycket som möjligt av träningen. Under några år följde jag ett upplägg som passade mig, åt bra och tränade mycket. Men sedan kom jokern Parkinson och rörde om. Läkemedel som gör att jag inte är hungrig och läkemedel som styr när och vad jag kan äta. Och ja jag har haft svårt att äta den kost som jag behöver, och pga läkemedels begränsningar har jag vissa kvällar fått ta en gainer istället för middag.

Samtidigt blir jag nyfiken på hur och om kosten kan påverka Parkinson. Jag läser en del om antiinflammatorisk kost och dess påverkan på inflammation i kroppen. Nu finns också forskning som visar på att man kan få inflammation i hjärnan och även här verkar kosten påverka. Kanske kan en antiinflammatorisk kost vara bra även för oss med Parkinson?! Så bort med raffinerat socker och snabbmat, in med ännu mer grönsaker och frukter. Mer fet fisk och mat med lågt GI.

Nu blir det rejäl frukost med ägg, fet naturell yoghurt, nötter och frukt, olika mellanmål, lunch med ägg eller kyckling, grönsaker och frukt, mellanmål med yoghurt eller keso, middag varierar men alltid grönsaker.

Jag hoppas att det här har en positiv inverkan på min Parkinson.

Gulaschsoppa

Det är perfekt soppväder! Lite rått och ruggigt. När det är en så´n där dag, när inte bara vädret bjuder in till något varmt, utan man är lite trött och och håglös. En så´n där dag när man vill ha mat snabbt och helst ingen disk – nåväl minimalt med disk är okej. Då är den här gulaschsoppan perfekt! Jag gör den med lammfärs och umamibuljong, en röd chili ger god hetta. Mina kummin var slut så det blev utan. Jag gillar vitlök i gulasch så jag använde två klyftor som jag hackade. Jag började med att bryna lammfärsen innan jag la i löken och grönsakerna. När soppan var klar smakade jag av den med salt, peppar och mald koriander. En soppa som passar en ruggig dag när man är trött och hungrig. Här kommer receptet med mina ändringar:

Ingredienser

  • 4 potatisar
  • 1 paprika (röd)
  • 1 gul lök
  • 2 msk olja
  • 500 g köttfärs (lammfärs)
  • 6 dl vatten
  • 1 köttbuljongtärning (umamibuljong)
  • 500 g krossade tomater
  • 2 tsk kummin (uteslöt jag)
  • salt och peppar

Jag la till:

  • 1 röd chili
  • 2 st vitlöksklyftor
  • 2 tsk mald koriander

Gör så här

  • Skala lök och potatis.
  • Dela och kärna ur paprikan.
  • Skär grönsakerna i tärningar.
  • Fräs grönsaker och köttfärs i oljan i en gryta eller kastrull.
  • Tillsätt vatten, köttbuljongtärning, krossade tomater och kummin. Koka sakta ca 10 minuter.
  • Smaksätt med salt och peppar.

Här är länken till originalreceptet.

Kostutmaning, vecka tre och fyra

Nu har kostutmaningen kommit i mål. Det har varit riktigt roligt och lärorikt. Familjen har fått några nya favoriter men det har också varit några bottennapp. Sötpotatisfalafel var ingen hit, den fick underkänt på allt. Kålpuddingen blev en favorit, och med kokt potatis och grönsaker står man sig bra. Tänket kring den vegetariska maten har påverkat även de övriga rätterna, och vice versa, under veckorna. De här två veckorna har det blivit vegetarisk sushi två kvällar när ingen av oss hade ork till att laga mat. Utmaningen har varit att hitta mat som ungdomarna både tycker är god och som de håller sig mätta på. Och just det med att de tycker att de snabbt blir hungriga igen efter att de ätit har varit deras främsta invändning mot den vegetariska maten.

De sista två veckorna har de vegetariska rätterna varit:

Just det, oumph blev det en dag. En sojaprodukt som främst kan kategoriseras som vegetarisk snabbmat. Funkar men inte mer. Jag får säkert anledning att återkomma till oumph, det är en intressant produkt.

Om mat, träning och Parkinson

När man tränar behöver kroppen bra bränsle, det är nog något som de flesta håller med om. I livet med Parkinson blir det här med maten en större utmaning. Varför? Det är fortfarande lika viktigt med bränsle till kroppen men en stor skillnad för mig är att jag inte blir lika hungrig som tidigare. Jag har ett grundupplägg sedan många år tillbaka som jag fortfarande försöker följa. Och det här med struktur och planering för både mat och träning har en positiv inverkan på livet.

Upplägget för maten går ut på att äta mellan fem och sex gånger per dag. Lite beroende på hur dagen ser ut. Ett kokt ägg på frukostmackan eller en avokado blir en bra start på dagen. Ett mellanmål kan vara en banan eller lite keso, här tänker jag på att det också är bränsle i samband med träning. Till lunch och middag försöker jag att äta varierat, och jag upplever att jag mår bättre när jag äter vegetariskt och dessutom gärna färska grönsaker till maten. Som kvällsmål äter jag gärna knäckebröd med en god ost och en kopp rött the.

  • Frukost
  • Mellanmål
  • Lunch
  • Mellanmål
  • Middag
  • Kvällsmål

Det går rätt bra att få till en bra struktur för mat och träning de flesta dagar, och ett enkelt mellanmål kan jag ha med mig i väskan vid behov. Men ibland händer saker som jag inte räknat med och det går inte att följa planeringen, då är det bara att lyssna på kroppen. Sedan är det bara att börja om eller skapa en ny plan.