Test av MBT-kängor, tredje veckan

Mörkret, att allt är grått utomhus, frånvaron av solsken och ljus, är min största utmaning just nu. Det är mer lockande att stanna kvar inomhus än att gå ut och promenera, trots att jag vet hur viktiga promenaderna är för mig. Varje dag utan ett lockande solsken, glittrande frost eller ett snötäcke som lyser upp, måste jag motivera mig själv för att promenaderna skall bli av.
Kylan och fukten påverkar, precis som tidigare år, min kropp och min Parkinson negativt. Jag blir stelare, och känner för första gången av muskelsvaghet. Den här känslan i kroppen blir ytterligare en utmaning för mig.

I den här situationen blir en av styrkorna som MBT-kängorna ger mig extra tydlig; de gör promenerandet lättare. Jag vet att när jag promenerar med MBT kommer min kropp att få hjälp med rörelsen och det kommer att hjälpa mig att slappna av – en del av stelheten kommer att släppa.
Trots att jag vet hur viktigt det är för mig att promenera varje dag för att bibehålla förmågan att gå, och hur viktigt det är för hälsan, så är det skorna som blir den avgörande faktorn varje dag. Trots mörker, trots kyla, trots det grå som kyler så blir det promenader varje dag!

Egenskaper som är avgörande

När jag har varit ute och promenerat under veckan har jag funderat på vilka egenskaper hos en sko som jag letar efter för att den skall vara bekväm att gå i. Direkt tänkte jag på sådant som skons vikt och passform, eftersom det är egenskaper som har påverkat mina skoval länge. Min Parkinson har inneburit att det har blivit ännu viktigare, och ytterligare egenskaper som är betydelsefulla har tillkommit.

  • skon behöver vara stabil inuti – fotsulan behöver få stöd
  • skon behöver sitta bra på foten – den får varken trycka eller vara för bred
  • skon behöver vara lätt att ta på och att ta av
    och de två viktigaste kriterierna:
  • skon behöver vara lätt
  • skon behöver ha en bra passform

Uppfyller MBT-kängorna min lista?

Under promenaderna har jag känt efter hur väl de MBT-kängor som jag använder uppfyller de krav jag ställer. Efterhand har jag kunnat sätta bock efter varje egenskap. Kanske är det därför jag trivs så bra med dem?

Det är skönt att snöra på sig kängorna och gå ut. Trots mörkret. Trots grusvägen. Att andas och känna att pulsen ökar, får mig att må bra! Redan vid första promenaden med MBT-kängorna märkte jag hur lätt det var att öka tempot när jag går i dem. Det är en skön känsla! Känslan att hitta sitt grundtempot, kroppen känner igen både tempot och rörelsen. Det väcker minnen till liv.
Nästa påtagliga känsla som infinner sig är glädjen när det går att variera tempot, börja med intervaller under promenaderna, att det fungerar trots att Parkinson finns där och påverkar.

Snön, som jag hoppades på, har lyst med sin frånvaro. Mörkret utomhus och stelheten i min kropp har varit (och är) min största utmaning. Därför betyder den glädje jag känner över möjligheten till att förbättra både kroppens förmåga att röra sig och konditionen väldigt mycket för mig. Den inspirerar och motiverar mig att fortsätta.

MBT-skor, test av kängor andra veckan

Andra veckan och dags att prova MBT-kängorna utomhus. Tack vare vädret hade jag ställt mina ”vanliga” MBTskor på skohyllan och promenerat med höst- och vinterskor de senaste veckorna. Med andra ord är jag lite ”ovan” vid att använda MBT och det tror jag kan vara en fördel nu när det är dags för mig att testa kängorna utomhus.
Även om jag har använt dem inomhus och gått runt med dem, tränat på att stå rakt upp och ner och att lägga till olika rörelser, är det inte samma sak när man går utomhus.

Första promenaden

När jag snörar på mig skorna är jag noga med att hälen kommer i rätt position i skon – tänker lite som när man tar på en slalompjäxa. Med hälen på plats, hamnar foten automatiskt rätt för mig och det är lätt att dra åt och knyta skosnörena. Jag väljer dubbelknut eftersom jag avskyr att behöva stanna och knyta om mina skor när jag är ute och promenerar. Det är positivt att det är rejäla skosnören som räcker till!

I vanliga fall bestämmer jag mig oftast innan jag ger mig ut för hur långt jag skall promenera, och ofta vilken sträcka. Men jag kan lika gärna ändra mig och välja en annan sträcka eller väg när jag har kommit ut. Första promenaden var jag osäker på hur min kropp skulle reagera på skorna och tänkte att det får bli en kort promenad, kanske max 2 km.

Väl utomhus märker jag att min kropp känner igen sig! Det är en positiv, skön känsla som jag inte hade förväntat mig. Det är som att hela kroppen faller på plats, med känslan JA, så här skall det vara. Axlar bak, skuldror in i ryggen och bröstet fram, magen och ryggen bär upp hela kroppen och det känns som att rätt muskler arbetar samtidigt som anspänning släpper i andra.
Det känns lite som att hitta hem igen.
Det blir en härlig promenad i sol och snålblåst på runt fem kilometer. Under veckan som går fortsätter jag med promenader för att vänja mig vid att använda MBTkängorna.
Kängorna är mer stabila än mina andra MBT och det gör att de är lättare att gå med när underlaget utomhus är mer utmanande.
En morgon är det frost ute och i en av backarna ser det ut att vara fruset och rejält halt. Jag funderar på hur jag skall göra, kommer skorna att få grepp eller inte? Jag testar trots allt och går, ganska försiktigt och långsamt ner för backen. Den här gången fungerar det bra, skorna får grepp i frosten och har klarat ett av kraven på en vinterkänga.

Snö som blir tö och is

Nästa utmaning kommer när det först snöar och sedan töar och därefter fryser på. Här hos mig betyder det att det blir en hel del is på vår lilla grusväg. Det fungerar att promenera, både långsamt och lite raskare, men jag väljer att ta det försiktigt där det finns is. Marie – på MBTskor – har rekommenderat broddar fram, så det börjar bli dags att införskaffa dessa.

Andra veckan med MBTskor har bjudit på varierande väder och underlag, samtidigt som jag har börjat lära mig hur kängorna fungerar. Just nu känns det bara bra.

MBTskor – Test av kängor

Vad MBT-skorna har betytt för mig

MBT-skorna som jag testade tidigare i år har fortsatt att fungera bra för mig. De har många gånger varit min räddning, ibland till och med en förutsättning, när jag har promenerat. Jag har fortsatt att ha som målsättning att promenera varje dag, dels för att bibehålla förmågan att gå dels för att jag tycker om att promenera.
När min kropp är stel, eller hackar, påverkar det mig på olika sätt och då kan det definitivt kännas tung och vara svårt att motivera mig till att promenera. Det är, just då, lättare att välja bort promenaden. När jag känner så, att min kropp inte riktigt vill samarbeta med mig, fyller mina MBTskor verkligen en funktion. För jag vet att när jag går får jag hjälp av skorna att hitta rörelsen, att promenera. Den här vetskapen gör det lättare för mig, motiverar mig till att välja promenaden. Jag kan ärligt säga att just nu är det snarare mörkret som begränsar och det krävs att jag planerar in mina promenader när det är ljust ute.

Här hos mig har det varit en period med våta vägar, hala löv och på sista tiden en hel del snö. Det har gjort att jag har fått ställa undan mina MBTskor och välja andra skor för promenaderna. Jag har haft svårt att hitta skor som har passat och känts sköna att promenera i. Det har blivit allt tydligare för mig hur viktigt det är att skorna både sitter bra på mina fötter och hjälper till att hantera de förändringar som Parkinson erbjuder.
Därför blev jag extra glad när Marie på MBT-skor Sverige hörde av sig och berättade att de hade fått in ett par kängor som hon undrade om jag ville prova.
Det var ett lätt beslut. Kanske, förhoppningsvis, är de lösningen för mig.

Så här testar jag MBT

Precis som förra gången jag testade MBTskor kommer jag att använda de i olika sammanhang och berätta både vad jag gör och vad jag tycker om skorna. Den första testveckan handlar om att välja rätt storlek och att prova skorna inomhus – att gå och stå i dem.

Första veckan

Jag vill börja med att berätta att kängorna är små i storlekarna. Jag som normalt har storlek 39-40 valde mellan kängor i storlek 40,5 och 41,5. Det landade på den större storleken, 41,5. Den sitter bra på foten, även om de är något breda. Det tog tid för mig att välja storlek, jag fick prova, känna efter och fundera. I slutändan var det egentligen ganska enkelt – den mindre storleken var helt enkelt för liten. Men för att skorna skall fungera så bra som möjligt tycker jag att det är viktigt att man ger sig själv tid att känna efter så att passformen stämmer.

Prova skorna inne i lugn och ro

För att lära känna kängorna, hur de fungerar och hur de utmanar mig, har jag provat de inomhus under en vecka. När jag har testat skorna inomhus är det deras passform, funktionalitet och hur de påverkar mig som jag granskar. För att kunna göra det har jag använt de när har arbetat stående och sittande vid datorn, och jag har gått runt inomhus. Förutom detta har jag också provat att utmana balansen genom att stå på ett ben och göra olika rörelser med det andra.

Mitt första intryck är att de är mer stabila än mina classic, vilket känns skönt med tanke på att de skall fungera utomhus i höst och vinterväder.
Samtidigt går det inte att slappna av när man står still, utan de kräver att man är aktiv i sin core. Det här tycker jag är positivt eftersom det påminner min kropp om att den måste vara aktiv. Det är en egenskap hos mina MBTskor som jag uppskattar.
Jag tror att det är bra för mig att kroppen får den här hjälpen med tanke på att Parkinson (och de förändringar han kommer med) har en förmåga att smyga sig på så långsamt att man inte märker vad som händer.

Nästa vecka

Nästa steg blir att testa kängorna utomhus. Under den kommande veckan kommer jag att börja med promenader och de första blir på barmark eftersom all snö töade bort i natt. Så det blir fokus på hur kängorna är att gå med på kortare och längre sträckor. Underlaget kommer att vara grusväg, som är blöt och tung så här års, och asfalt.

Det här skall bli spännande. Jag ser fram emot att lära känna MBT-kängorna.