Morgonstund med kaffe och tid för reflektion

Solen går upp och det är morgondis över gärdet, det svävar en bit över gräset, och jag kan ana älvorna dansa. Känslan blir magisk när solens strålar bryter igenom. Stillheten, naturens mystik och allt runt omkring är som vanligt och naturen bryr sig naturligtvis inte om coronavirus och pandemi.

Men mitt liv har påverkats på många olika sätt. I veckan kom beskedet att det som för oss är en av sommarens höjdpunkter ställs in – Falsterbo Horseshow. I år var det dags för 100-års jubileum. Det blir inte någon Håkan-konsert, ingen Rammstein – de skjuts bägge upp till nästa sommar. Vårens planerade träningsresa – till Rhodos – uppskjuten till hösten. Vi skulle åkt den här helgen och varit iväg i en vecka. Det blir så påtagligt att pandemin påverkar, när jag tittar i min kalender och det står ”träningsresa” och uppskjutet.

Coronaviruset påverkar det dagliga, vardagen, som vi har fått anpassa för att undvika att bli smittade. Nu verkar det allt mer som om även sommaren och semesterplanerna måste ändras. Allt tyder på ”inga resor inom landet”, att man kommer att kunna resa utomlands finns inte på kartan. Men hur påverkas strandhäng (sol och bad)? Båtliv? Restaurang- och cafébesök?, Kulturliv? M.m.

Att allt kommer att vara annorlunda i sommar är tydligt. Hur det blir, tja; det är väl bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Kanske nya spännande möjligheter visar sig!

Värme, hav och yoga

De senaste dagarna har det varit riktigt varmt och soligt hos oss. Vinden har fläktat skönt, svalkande i värmen. Sol och värme, det gillar jag. Havet lockar och är en av mina favoriter året om. Nu är det med stor glädje jag hoppar rakt ner i vattnet och simmar. Vilken känsla! Inga Parkinsonsymptom som bromsar. Faktiskt känner jag inga alls i havet. Det är en härlig känsla och njutning. Tänk vad värme, sol och hav kan göra för både kropp och själ.

Vi har byggt en terrass i trädgården och det är en perfekt plats för yoga. På morgonen är det bara att öppna dörren till verandan och gå ut på terrassen. Där rullar jag ut yogamattan och lyssnar till fåglarna, känner solens strålar och gör min yoga. Här stillas tanken och kroppen mjuknar. Det är en bra start på dagen.

Så sommaren med en värmande sol, salta bad och möjlighet till träning utomhus är verkligen min tid på året. Det är nu jag mår som bäst och min Parkinson verkar rätt nöjd. Jag passar på att njuta och gör saker jag mår bra av. Känner mig lyckligt lottad.

Morgonyoga utomhus

Idag, torsdag morgon, är det morgonyoga på sportklubben där jag tränar. Vi börjar klockan 07.30, en tid som passar mig bra; inte för tidigt och inte för sent. Vi droppar in en efter en, det är småprat blandat med lugnet hos de som vilar – olika sätt att förbereda sig för yogan. Det är ett speciellt lugn, en stilla närvaro i nuet som sprids. Samma lugn, en stilla känsla av ro, en känsla som finns när man yogar utomhus på morgonen, infinner sig i kropp och sinne. Vi hälsar solen – som lyser med sin frånvaro – och den nya dagen, välkommen.
Vår morgonyoga är vid poolen, så vi yogar till porlande vatten, kvittrande fåglar, vind som blåser och byggarbetarnas maskiner. Det är naturens ljud och det är livets ljud.
Vilken underbar lyx vi erbjuds med morgonyoga utomhus, tänk, bara detta enkla att vi är vid poolen och kan höra vattnet porla. Ljud, ljus och asanas väcker kroppen och lugnar sinnet, vi möter den nya dagen med ny kraft och energi.