Träning – återhämtning och symptomhantering

Det är inte klokt egentligen, hur snabbt det går för de fysiska Parkinsonsymptomen att börja visa sig när man; ett är sjuk och två får ett ofrivilligt uppehåll i träningen. Det har hunnit bli två veckor utan träning för mig nu. Ett par korta promenader, lite rörlighet, lite hållning; sådant som gör gott för kroppen, är vad jag har gjort de senaste dagarna. Ändå märker jag av att jag är stelare, hållningen har blivit sämre och det tar lite längre tid att gå. Dags för en ordentlig ”service” – symptomhantering – med andra ord och det betyder träning!

Det blir direkt på ett crosscagepass, som levererar det jag behöver just nu, och det går bra! Visst, jag körde inte fullt ut på pulsen utan valde att vara snäll mot mig själv. Men vilken känsla när kroppen får ta i igen. Och resultatet kom med en gång:

  • Bättre hållning
  • Ledvärken borta
  • Händerna rörligare
  • Gången bättre
  • Piggare
  • Sömnen som vanligt igen

Fascinerande hur snabbt och lätt det är att få positiva effekter på Parkinsonsymptomen av träning. Och vad glad jag är som har det verktyget. Nu är det bara att fortsätta, dags för en promenad – den behövs för att återskapa tekniken för hur man går i både kroppen och hjärnan.

Äntligen i rörelse igen

Vad jag har saknat att kunna träna eller i varje fall röra på mig. Det är inte klokt hur mycket stryk kroppen tar av en förkylning eller snarare en luftvägsinfektion. Jag hostar fortfarande så än är jag inte helt frisk, men nu MÅSTE jag börja röra på mig igen.
Kroppen har börjat stelna till i leder; handleder, fotleder, nacke… men även i händerna och fingrarna känner jag av ökad stelhet. Lättare muskelvärk i ryggen – allt är en konsekvens av att jag inte har kunnat röra på mig nu när jag har varit sjuk. Jag undrar om fler känner igen sig? Blir man stelare eller sämre i sina symptom i samband med att man är eller har varit sjuk?

Igår morse tog jag min första promenad, det var så skönt att äntligen kunna röra sig igen. Jag fylldes av en stilla och mjuk lycka.
Jag började med att leda upp kroppen, snurra armarna runt åt olika håll, jag kände hur spänningarna släppte en del men det är en bit kvar. Nu får jag hoppas att jag kommer ut mellan skurarna – lite regn är okej men hällregnet, väntar jag med till dess att jag är helt frisk. Gymmet är planerat till torsdag, jag håller tummarna för att det fungerar, att kroppen orkar med ett träningspass.
Det känns så bra att vara igång igen. Nu blir det ett steg i taget till dess att jag är fullt återhämtad igen.

Solsken och regn, rabarberpaj en ljum sensommarkväll

Mellan skurarna tittar solen fram och jag smiter ut i trädgården och plockar lite rabarber. En smulpaj med rabarber och kardemumma. När doften av kardemumman sprider sig i huset regnar det igen. Solsken och regn om vartannat.
Att hitta små guldkorn i vardagen, att skratta tillsammans, att dela varandras tankar och funderingar, att tala om att du är älskad eftersom du är just du. Eller att bara sitta i tystnad tillsammans – utan ord. Närheten till familjen och tillåtelsen att vara den man är, det ger lugn och harmoni.
Rabarberpajen är ett guldkorn, stunden tillsammans när vi pratar om allt och inget ger styrka och kärlek. Vetskapen att man är älskad ger mod och trygghet när man står inför olika utmaningar eller förändringar. Det gäller att stanna upp och ta tillvara guldkornen och njuta av dem – innan stunden är förbi.

Förkylning, sängliggande och träningsupplägg

Så låg jag där, nerbäddad i sängen med feber, halsont, snuva… Jag var helt oförberedd, lite smårinnande näsa på kvällen, trött och seg i kroppen – ingen varningsklocka som ringde. Men sen, på natten; halsont, snuva och elände. Omöjligt att sova. På morgonen tog jag näsdroppar och ibuprofen, sedan sov jag i säkert tjugo timmar.

Nu har det vänt och går åt rätt håll, så jag håller tummarna för att jag slipper bakslag. Jag känner att rastlösheten börjar smyga sig på, trots att jag inte orkar så mycket. Här gäller det att fördela den energi jag har, att bromsa, tänka efter och ta det lugnt. Tar jag i mer än vad kroppen klarar av har jag lätt för att få lunginflammation – infektionen vandrar ner i lungorna. Så jag får helt enkelt anpassa mig, eller inte precis enkelt eftersom träningsabstinensen redan börjat ge sig till känna. För att underlätta tänkte jag göra en plan för hur jag ska göra när jag återupptar träningen. I min planering tar jag med olika träningsformer, mjukgörande övningar och har fokus på andningen.
Min plan bygger på hur kroppen mår och att jag lyssnar på den och stämmer av. Att öka pulsen kommer sist, det är dags först när andningen hänger med.

Första perioden är den längsta och lägger grunden för de övriga.
– Lugna korta promenader utan att bli andfådd.
– Lugn yoga – stretch, rörlighet och bindväv
– Hållningsträning med pinne
– Träning med fokus på koordination och rörlighet
– Foamroller och triggerboll för att lossa spänningar och muskelknutor
Andra perioden fortsatt låg belastning
– Längre promenader
– Yoga
– Enstaka pass med låg puls
Tredje perioden nu kan jag successivt lägga till mina ordinarie träningspass.
Fjärde perioden nu är jag tillbaka där jag var innan jag blev sjuk.

Det är egentligen konstigt, jag åker på en förkylning och förutsättningarna för träning ändras drastiskt. Det tar ganska hårt när träningen är en så stor och viktig del av välmående och behandlingen av Parkinsons. Om halsinfektionens efterverkningar håller i sig kan det ta en månad eller mer innan jag kommer att kunna fortsätta där jag var innan jag blev sjuk. (Just nu tänker jag onda tankar om förkylning, halsinfektion, astma och Parkinsons.) Astman gör att jag får problem med andningen och att jag har lätt för att få lunginflammation. Kunskap hur jag kan hantera min träning kopplad till astman har jag. Hur Parkinsons blir påverkad och hur det visar sig kommer jag lära mig mer om efterhand. Nu håller jag tummarna för att jag snart är på banan igen.

Uppgradera drömmar

Krispig vit snö. Klarblå himmel. Solen som värmer när jag vänder upp ansiktet. Förväntan som känns när jag blickar ner över backen. Skidorter i Sverige, Norge och i Europa. Drömmar om andra backar, längre bort. Drömmar som så smått börjar planeras. De drömmarna går upp i rök när Parkinson konstateras, eller inte?

För jag vill inte ge upp mina drömmar om den vita pisten på en annan skidort. Jag älskar känslan när skidorna glider över snön, får fäste och en sväng följs av nästa och nästa …Vi sparade de här resorna som var våra drömmar. Vi tänkte att ”de tar vi när barnen är äldre”. Det var ju smart tyckte vi – då. Nu får vi tänka om eller vi uppgraderar våra drömmar till en ny version. Vilken skillnad det blir bara av ordet ”uppgradera”. Så det är precis vad jag gör, längtan i drömmen finns kvar, familjen finns där, och möjligheten att genomföra drömmen.

Jag fortsätter att sätta upp mål och ha drömmar. Jag tänker att det är som att skaka om en godispåse full av överraskningar, blunda och försiktigt smaka, njuta. Livet är fortfarande fullt av möjligheter, även när det förändras. Jag kan välja att följa med på den nya resan och påverka mitt liv eller jag kan sitta kvar och undra över vad som gick snett. Min livsresa har tagit ett spår som jag aldrig såg komma. Nu är jag nyfiken på vart den oväntade vägen bär. Att den kommer att innehålla både uppgraderade och nya drömmar, är jag helt övertygad om.

Träningstips 2 – styrka och rörlighet

Tänk gärna lek när du tränar med pinnen. Din kropp blir starkare och rörligare av de olika övningarna, och blir en rörelse utmanade för dig är det kanske den du behöver bäst. Du kan stanna upp och fokusera på den rörelsen, gör den långsammare och koncentrera dig på tekniken.
Ta dig tid och känn efter hur det känns i kroppen när du börjar ditt pass med pinnen och hur det känns när du är klar – vilken skillnad upplever du? Gör samma iakttagelse med de olika rörelserna, är någon extra svår? Är det någon du gillar mer? Är det någon du gärna vill upprepa som avslutning?

Styrka och rörlighet.
1. Sidovrid – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Ha pinnen så långt framför dig att bägge armarna är sträckta. Bibehåll positionen med höfterna rakt fram när du ”vrider” en arm bakåt så långt du kan, tillbaka med rak arm och byt till den andra armen. gör 8-10 rep. med varje arm.
2. Rotation runt huvudet – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Börja med pinnen framför dig (lätt böjda armar), rotera den åt sidan så att den blir lodrätt, rotera vidare så att den blir horisontell strax bakom och över huvudet, rotera ned på motsatt sida så att pinnen blir lodrät, sedan framför dig igen.
Jobba åt ett håll i taget, 8-10 varv innan du byter håll.
3. Sträck till trasdocka – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen. Sträck upp med raka armar över huvudet, rulla sedan ner och häng ut ryggen med raka armar. 8-10 rep.
4. Utfall – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, bröstet fram. Pinnen bakom ryggen, samma arm som ben du kliver med, skall vara uppåt. Håll pinnen över och under, du skall känna pinnen mot ryggen hela tiden! Kliv fram med benet var noga med att knäet inte kommer framför tårna. Pinnen hjälper dig att hålla kroppen i en rak position när du gör utfall. 8-10 rep. byt sida.
5. Stretch – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, kliv med ett ben åt gången, håll pinnen med ett smalare grepp. Kliv fram, tå upp, fäll kroppen fram ner över foten, kliv bak, hela foten i med rakt ben, sträck upp armarna och tryck fram höften. 8-10 rep.
6. Axelrotation – Stå höftbrett med mjuka knän, spänn magen, bröstet fram. Håll pinnen i lagom grepp för dig och rotera med raka armar upp över huvudet och så långt bak som din kropp tillåter.

Det finns en video där jag gör rörelserna på Instagram och på Facebook.

Lycka till! och glöm inte bort att skratta. Tappar du balansen? Det är ju riktigt bra då kan den bli bättre!

Lite om övningarna

Glädjen i att kunna röra sig

Solsken, ljumma vindar, tidiga morgnar och ljusa sommarkvällar. Livet blir lätt att leva! Jag tankar solljus och fyller på med energi. Sommardagar som bjuder in till aktivitet. Det har blivit några dagar på klipporna vid havet, det är fantastiskt vackert. Som västkustbo njuter jag av att kunna hoppa från klipporna direkt ner i det salta havet. Simma, dyka och bara njuta av vattnet. I år kom glädjen i att kunna röra mig i havet tillbaka. Att kunna lita på att min kropp fungerar som den ska betyder en hel del när jag badar i djupt vatten. Och i fjol var det inte så! Kroppen liksom låste sig och det kändes som om jag inte kunde röra mig, att jag skulle sjunka. Det blev korta bad … Nära trappan. Nu kan jag röra mig i vattnet igen – lycka.

I veckan plockade jag fram min cykel. Tänker att här har hela våren, och snart sommaren, gått och min cykel har blivit kvar i förrådet. Den som brukar rulla från tidig vår till en bit in på hösten. Däcken pumpades – den har stått i två år – bromsar kollades och sedan årets premiärtur. Bättre sent än aldrig. Frihetskänslan med vinden mot ansiktet var så stor att jag glömde bort att fundera på balansen. Just det, ett litet troll som smugit sig in och viskat: ”kan du med Parkinson verkligen cykla? Tänk på den viktiga balansen. Du kommer kanske att välta.” Trollet fick tji och gick upp i rök! Jag har min cykel och det finns fortfarande många dagar kvar att cykla på.

Den här våren och sommaren har visat mig att med envishet och mod går det att bromsa och ibland tom backa en del symptom. Att dessutom vara symptomlindrad med rätt läkemedel skapar förutsättningar för att kunna röra på kroppen och öka rörligheten, förbättra balansen kanske tom våga utmana sig själv och prova på att göra sådant man inte längre trodde var möjligt. Det kommer inte gratis utan har krävt en hel del arbete, fysisk aktivitet. Och det tar längre tid att nå målen när Parkinson finns med på resan – men det går och belöningen är stor; värd att kämpa för.

Yoga mår jag bra av, ökar rörligheten och lugnar hjärnan

Jag minns inte längre vad som fick mig att gå på min första yogaklass, vad det var som lockade mig. Men jag minns klassen; lugnet, positionerna och instruktören som guidade med en mjuk dansk brytning. Jag var fast! Yogan har sedan följt mig genom åren, vissa perioder har jag gått på flera klasser i veckan, andra har jag yogat hemma.

De perioder då jag har haft långt mellan passen har jag saknat min yoga och märkt att min kropp tappar rörlighet och att jag hanterar stress sämre. Bäst mår jag, i kroppen och i hjärnan, när jag skapar utrymme för yoga varje dag. Ibland räcker det med en klassisk solhälsning, men jag vill stärka min kropp, arbeta med rörligheten och lugna hjärnan. Så när jag väljer att göra yoga hemma blir det min egen yogastund med positioner som passar mig. Nu när Parkinson är en del av mitt liv har yogan blivit ett sätt att dämpa symptomen och därför ännu viktigare.

För att göra det lätt för mig själv att yoga varje dag har jag letat efter både appar och program på Youtube. Och jag har hittat Adrienne på Youtube!! Jag har följt hennes program ”30 Days of yoga” i tio dagar och min analys är att hon är riktigt bra! Jag kan verkligen rekommendera henne. Hon har olika program som man kan följa och jag kommer absolut att följa fler. Det jag följer nu ”30 Days of yoga”, har ett bra upplägg och hon är en duktig instruktör. Hon ger förslag på olika nivåer på flera av positionerna samtidigt som hon peppar till att våga utmana sig själv.

Här finns en länk till Adrienne på Youtube.

Våga prova! Lycka till!

Tips på uppvärmning

Målet med uppvärmning är att förbereda kroppen – muskler och ligament, andning och hjärta – för aktivitet och på så sätt minska risken för skador. Lika självklart och dessutom skönt tycker jag att det är att mjuka upp musklerna innan jag går på en promenad, det känns bra i hela kroppen! Det finns olika rörelser/övningar man kan göra innan träning, idag bjuder jag på en video där jag visar tips på uppvärmning.
Rörelserna jag gör mjukar upp hela kroppen och passar lika bra innan ett fysiskt träningspass som före en promenad eller löprunda. Min Parkinson syns, och känns, när jag gör rörelserna. Det är framförallt balans och stelhet som ställer till det för mig. Men jag känner alltid skillnad i kroppen före och efter!
Våga prova! Och känn efter vad som passar dig.

Uppvärmning – rörelserna

Film på Instagram.
Film på Facebook.

Kliv med en fot i taget => en sida i taget.
Börja med höger fot fram och kliv med vänster.
– kort steg fram, böj över och sträck benet.
– kort steg bak, höft fram, armar rakt uppåt, bakåt sträck.
upprepa 5-6 ggr
– ta ett längre steg fram, i övrigt samma rörelse.
upprepa 5-6 ggr
– ta ett längre steg fram, ut åt sidan vinkla foten, sträck kroppen snett, i övrigt samma rörelse.
upprepa 5-6 ggr
– ta ett längre steg fram, sväng armarna åt sida i midjehöjd, låt huvudet följa med mjukt. Tillbaka till startposition.
upprepa 5-6 ggr
– upprepa rörelserna med höger fot fram och kliv med vänster.

Regn och minnet av mormor; recept på havrekakor

Igår kväll var det än sån där skön och ljum augustikväll. En kväll då värmen från dagen dröjde sig kvar och lockade till att stanna utomhus. På natten började det regna; kanske hade solnedgången i sprakande rött skvallrat om det väntade regnet? Det regnade ordentligt och hos oss fortsatte det att regna hela förmiddagen.
Det här ihållande kraftiga sommarregnet fick mig att tänka på min mormor. Hon brukade säga: ”Nu storstädar änglarna”, när det regnade kraftigt på sommaren. Och i dag måste de ha skurat, putsat och sköljt ordentligt.
Min mormor, ja hon var världsbäst på mycket inte bara på talande ordspråk. Hon var fantastisk på att baka kakor, bullar och tårtor. Laga mat överhuvudtaget, till och med pytt var en delikatess hos henne. Sedan var det då det här med mormors bullar och kakor; hon bakade mazariner och wienerbröd som smälte i munnen. Det som finns att få tag på idag spelar inte i samma liga – och tur är kanske det.
Jag är inte ens i närheten så duktig på att baka som mormor men regnet och minnet av hennes goda kakor fick mig att baka havrekakor med russin och choklad idag.

Så jag har bakat havrekakor nu på förmiddagen. Inte så nyttigt men ack så gott. Havrekaka och ett glas kall mjölk, saft, kaffe eller en kopp te; ren njutning! Mina havrekakor är såklart glutenfria.

Här kommer receptet på havrekakorna, prova gärna att baka.
250 g smör
1,5 dl strösocker
1 dl råsocker
2 äggulor
3 dl havregryn
100 g choklad (50 g vit- och 50 mjölkchoklad)
1,5 dl russin
5 dl havremjöl
2 tsk vaniljsocker
2 tsk bikarbonat

Gör så här:
Värm ugnen till 200°. Värm smöret snabbt i micron några sekunder tills den mjuknar (typ rumsvarmt). Vispa socker och smör pösigt med elvisp. Tillsätt äggulorna och vispa lite till. Vänd i choklad, russin och havregrynen. Blanda havremjöl, bikarbonat och vaniljsocker i en separat bunke. Vänd sedan ner mjölblandningen i smöret. Blanda samman.Rulla degen till bollar och lägg på en plåt med bakpapper. Platta till bollarna lite, de kommer att flyta ut lite på plåten. Baka mitt i ugnen i ca 10-14 min. Ta ut och låt kallna helt på plåten.