En helt vanlig tisdag provar jag Dans för Parkinson

Det kom ett mejl. Ett mejl från Åsa N. Åström som bjöd in mig att delta i Dans för Parkinson.
Spännande tänkte jag, och inspirerande – givetvis ville jag gärna prova Dans för Parkinson, prova både för min egen skull och för att kunna berätta här på bloggen. Att dansklassen hölls i digital form via Zoom, gjorde mig extra nyfiken.
Sagt och gjort, en helt vanlig tisdag i juli var jag uppkopplad för mitt livs första digitala danspass och min premiär för Dans för Parkinson.

Innan dansen börjar

Det är försnack med Åsa och deltagarna trettio minuter innan själva danspasset börjar. En efter en samlas deltagarna. Det är en grupp som består av både män och kvinnor i olika åldrar. Stämningen är välkomnande, positiv – det märks tydligt att alla ser fram emot dagens danspass. Man stämmer av vad som har hänt under veckan, och alla deltagarna får ett personligt välkomnande. Åsa berättar att, om pandemin tillåter, blir det fysiska dansklasser efter sommaren.

Dansen

Klockan slår hel timme, musik- och ljudanläggning är inställda. Nu är det dags att börja klassen. Åsas glädje och kärlek till dansen märks med en gång, när hon med ett stort leende lotsar oss igenom uppvärmningen. Hennes positiva inställning till dansen, och hennes rörelseglädje går rätt igenom skärmen – jag märker att jag ler när jag gör mitt bästa för att följa med i rörelserna.

Inför varje nytt moment går Åsa igenom de olika rörelserna, vi övar utan musik och sedan med musik. Det är prestigelöst, tillåtande …
När en serie rörelser är färdig fortsätter vi med nästa. Eftersom Åsa alltid börjar med att gå igenom rörelserna utan musik, och förklarar vad vi skall göra funkar det bra även för mig som inte har varit med tidigare. Det är ett bra betyg. Ett betyg som innebär att det är en låg tröskel för att kunna delta, för att kunna prova.

På dagens klass börjar vi sittande, fortsätter stående vid en tänkt ”balettstång” – de som vill kan fortsätta sitta – och avslutar slutligen sittande. Ett vanligt upplägg i Dans för Parkinson, berättar Åsa för mig senare.

Timmen går fort. Den bjuder på både rörelse, sång, musik och många skratt. När vi är klara, har timmen swishat förbi, och nu droppar deltagarna av en efter en. Nöjda med dagens insats.

Pandemin innebar nya lösningar

Åsa berättar att innan Pandemin träffades man och tränade Dans för Parkinson tillsammans, men pandemin innebar att man var tvungna att hitta nya lösningar. Snabbt bestämde man sig för att erbjuda träning digitalt – en av de nya lösningarna.
Vi tränar tillsammans fast alla deltagare är hemma hos sig själva!
Den digitala dansen öppnar upp för nya möjligheter. Den skapar en annan typ av gemenskap – även om vi får den bästa gemenskapen när vi ses öga mot öga på riktigt. Men att dansa digitalt är mer inkluderande eftersom vem som helst kan vara med oavsett var man bor, det är billigare och tröskeln för att delta lägre; förklarar Åsa.

Många av de som dansade tillsammans innan pandemin har uttryckt att det de saknar i den digitala dansen är det sociala, att träffas och dansa. Den nya digitala dansen passar inte dem. De pausar dansen och väntar på att pandemin skall ta slut. Samtidigt har den digitala dansen nått nya deltagare, deltagare som tidigare har fått välja bort Dans för Parkinson på grund av saker som avstånd, möjlighet att ta sig till och från danslokalen, osäkerhet kring hur man mår…

Prova eller inte prova

Dans för Parkinson – digitalt eller fysiskt, förhoppningsvis kommer bägge varianterna att erbjudas efter pandemin.
Åsa N. Åström, som ledde klassen jag provade, är danspedagog och ämnesansvarig för Danshälsa på Folkuniversitetet, Balettakademien, och där ingår Dans för Parkinson.

Om du vill och har du möjlighet att prova på Dans för Parkinson rekommenderar jag att du gör det. Prova gärna en digital dansklass – det fungerar alldeles utmärkt och man får verkligen en känsla för dansen.
Vill du prova kan du kontakta Åsa på: asa.n.astrom@folkuniversitetet.se

En kurs kostar 700 kr för 7 tillfällen.

Lite fakta om Dans för Parkinson

Idag vet man att dans har positiva effekter för personer med Parkinson. Det finns forskning som pekar på att dans utvecklar hjärnan och kroppens motorik, och att den dessutom bygger självförtroende och livsglädje. ”Dance for Parkinsons” är utformat av Mark Morris Dance Group i New York och startade som ett ideellt samarbete mellan dem och Brooklyn Parkinson Group.

I Dans för Parkinson används fantasi, kreativitet, eget uttryck och glädje – alla ska känna sig välkomna i dansens värld! Med dansen tränar man balans, rytm, dynamik, koordination, styrka och kondition.

Balettakademien i Stockholm har haft Dans för Parkinson i sex år och har tre utbildade danspedagoger i metoden, och är certifierade att utbilda nya pedagoger i metoden. Nätverket Dans för Parkinson har grupper i hela Sverige. 

Vandring i bokskogen- jag utmanar med längre promenad

Idag tog vi oss till Guddehjelms naturreservat utanför Kungälv. Det visade sig vara en helt magisk plats, med en fantastisk bokskog, berg, klippor och mitt i allt ruiner från svunna tider. Stigarna var väl markerade. Det fanns två stycken, båda var 3,7 km och slingrade sig i den kuperade terrängen. Mjuka stigar som passade mig att gå på, samtidigt fanns där delar som var betydligt mer utmanande med stenar och rötter.
Jag njöt av promenaden. När vi var en bit in på den andra leden började det regna så smått. Vi promenerade vidare, njöt av omgivningarna, tystnaden och jag dessutom av att kunna vandra. Lycklig över resultatet av alla mina promenader. Att det regnade gjorde ingenting, luften blev bara friskare att andas.

När vi vara tillbaka på parkeringen hade vi gått drygt 7 kilometer, ett nytt rekord för i år. Jag planerar att det inom kort skall vara passé.

Träningsinstruktör – utomhusträning i sommar

Efter sex veckor är jag nu diplomerad uteinstruktör. Det har varit fyra intensiva veckor med utbildning + två bonusveckor att testa olika rörelser, coacha och planera. Nu blir det fokus på utomhusträning i sommar och till hösten! Med gummiband, staket, och fokus på rörelse. Mina ledord just nu är att med hjälp av nyfikenhet flytta fokus till möjligheter, strävan och rörelseglädje.

Så om vi blir ett gäng som är intresserade lägger jag in ett träningstillfälle i veckan i sommar – efter att jag har tagit min andra dos vaccin. Jag återkommer med tid och plats.
Jag ser fram emot att få introducera en dynamisk träningsform.

Parkinson och träning. Nyfikenhet och utmaning.

Två veckor in i kursen till träningsinstruktör. Två veckor fulla av träning, tankar, reflektioner och framförallt en träningsform som passar mig och min Parkinson perfekt!
Jag tränar för att må bra – den frasen betyder för mig att jag tränar för att:

  • bli starkare – klara av att bära, lyfta m.m.
  • ha bra balans – tex. kunna promenera i ojämn terräng
  • uthållig – orka med allt jag vill göra
  • sköta om min kropp
  • bromsa min Parkinson

sedan blir jag glad av att träna, jag sover bättre, tänker bättre, min kropp fungerar bättre, och jag motverkar stelheten. Så träning får mig helt enkelt att må bra!

När man tränar med gummiband, sandsäck och pinne så blir träningen precis så tuff och utmanande som man klarar av. Man tränar balansen på en rad olika, naturliga sätt, samma sak med styrka och rörlighet. Något som tilltalar mig är att hjärnan utmanas, och du analyserar vad du gör, hur det känns; ställer dig själv frågor som: ”Vad kan jag förändra?”

Jag kommer att berätta mer framöver. Är någon intresserad av att träna med mig så håll ögonen öppna för jag kommer att hålla träningspass nu under våren och sommaren.

En vecka med smått och gott

Lördag lunch, vilken härlig vecka jag har haft. Inspirerande, motiverande men ändå tid för både eftertanke och återhämtning.
Veckan började med en kursstart. Måndagen den 12 april var första tillfället. Nyfiken och peppad drog jag igång datorn redan före åtta på morgonen och allt material för första veckan fanns på plats. Läste , tittade, provade och före lunch körde jag igenom flera övningar ute i trädgården. Gummibandet fanns på plats, tillsammans med pinnen. IPT – Inspirerande träningsinstruktör – det är en rolig och utmanade kurs kring träningstänk, och olika övningar som utmanar balans, hållning och styrka.
Och hjärnan – suverän träning för oss med Parkinson.
Familjen har fått prova på flera av övningarna. Jag har guidat de genom grundpositioner och sedan utmanat – med ett mycket positivt resultat.
Under veckan har jag hållt igång min träning och använt gummiband och pinnen. Utmanande och roligt!

Resten av veckan har varvats med möten och presentationer, eget arbete med min hemsida. och träning, reflektioner, planering och prova-på-tester.

Veckan avslutades med första mötet med min redaktör som jag skall samarbeta med kring boken. Ett suveränt möte som lovade gott. och gav mersmak. På måndag börjar hon sitt arbete och allteftersom skickar hon till mig.

Mitt i allt detta har jag planerat för dotterns födelsedagsfrukost. Hon, vår yngsta, som nu är 21 år. Tänk vad tiden har gått fort. Jag är ändå lyckligt lottad som har henne boendes i närheten.

Nu skall jag försöka ta helg. Men det blir svårt att pausa när det händer så mycket roligt!

Vårsol som värmer

Solen lyser, lockar med sitt ljus och värme. Det är en härlig vårdag, en sådan där dag då vinden är lite kall, biter till i kinderna; men solen värmer. Förmiddagsfika ute, i lä, njuter av solen.
Ljus och värme; jag bestämmer mig för att prova dagens träningspass ute i trädgården, på däcket. Pinne och gummiband – det visar sig vara lagom varmt att byta långärmat mot linne. Utomhusträning när den är som bäst, inte för varmt inte för kallt. Slipper överdragskläderna.

Hittade ett bra upplägg på pass som jag gärna delar med mig av, det tar femton till tjugo minuter att köra igenom. Det är en form av cirkel där man använder ett kort gummiband på övning 1, 2 och 5, man kör fyra varv och minskar antal rep varje varv 40/30/20/10 – skiftar sida vid hälften.
– Knäböj med miniband
– Pilbåge med miniband
– Sidoutfall
– Splittad höftfällning
– Axelpump miniband

Tog en tidig morgonpromenad idag. Med stavarna, är lite stel i musklerna efter gårdagens träning.
Nu blir det full fokus på manuset, nästa vecka skall jag lämna till förlaget.

Glad Påsk!

Morgonpromenad

Jag har alltid varit en morgonmänniska, trivs med att gå upp på morgonen och starta den nya dagen. Jag har alltid tyckt om att ha gott om tid på morgonen, äta frukost i lugn och ro, och slippa stressa iväg.
Efter dagens frukost, när jag tittade på morgonteve, bestämde jag mig för att ta en promenad vid åttatiden. Kroppen kändes helt okej, så varför skjuta promenaden till eftermiddagen?

Jag byltade på mig både dunjacka, överdragsbyxor, mössa och halsduk för att hålla mig varm. Termometern visade minus 7 grader – vindstilla och kyligt.
Med tanke på mina knän som fortfarande bråkar med mig, tänkte jag att här är det bäst att vara förutseende så att jag inte står halvvägs med ett knä (eller två) som inte fungerar. Så för att vara helt säker på att kunna gå min planerade runda på 2 km laddade jag med en värktablett.

Att promenera på morgonen visade sig vara ett beslut som passade mig bra idag, perfekt väder och en kropp som njöt av att röra på sig. Visst känner jag av mina knän, men de blir knappast bättre av att vara stilla utan de behöver träning för att bli bra.
Jag lyder!? fysioterapeutens råd om att ta kortare steg, för att spara knäna, och idag fungerar det bra. Som vanligt har jag lättare för att gå på asfalt än på grusvägen – grusvägen har alltid varit tung att gå på, den är ojämn och gropig och på vissa ställen full med hal flis.

Grusvägen, det är givetvis där som vårt hus ligger, så den går inte att undvika. Å ena sidan är det tufft med grusvägen nu när jag har problem med knäna, å andra sidan är det bra träning för Parkinson… Så det är bara att se det positiva i situationen.

Om vädret och kroppen tillåter blir det en promenad i morgon vid samma tid.


Egenpepp

Ibland är det bra med egenpepp, och inte bara bra utan helt enkelt nödvändigt. Nödvändigt eller livsnödvändigt för att man skall upprätthålla sin träning. Egenpepp för att planera, genomföra och entusiasmera ett träningspass varje dag sju dagar i veckan. Dessutom behöver man tycka att det roligt att träna ensam. Åtminstone är det så för mig; att jag får genomföra min träning ensam.
Då är det bra med egenpepp, även om det känns konstigt att peppa sig själv. Min egenpepp är det stora urval av olika saker jag kan välja att göra + att jag har mina basövningar som jag gör varje dag.

Basövningarna är enkla och går snabbt att göra, de kombinerar jag med min rehab. Sedan kan jag välja; pingis, boxsäck, pilatesboll, vikter, cykel, mer pinne, kettlebell, stavar, gummiband…
Plötsligt kommer motivationen igen, vad skall jag välja idag? Det är min egenpepp tillsammans med kunskapen om hur oerhört viktig träningen är för min hälsa – det enda som bromsar sjukdomen!

och äta

Så för att må bra så ligger fokus på att träna och sedan på att äta bra. Äta bra eller äta sådan mat som man mår bra av eller äta så att man mår bra? Jag märker själv att jag har lätt för att glömma att äta; jag är inte så hungrig. Vissa dagar hinner jag bli trött innan jag kommer på att det nog är dags att äta. Därför får jag planera för att äta så att jag mår bra, och samtidigt vara noga med att äta mat som är bra för mig.

För mig har isoleringen gjort det möjligt att skapa utrymme för att äta på ett sätt som passar mig och dessutom gjort att jag lärt mig vad just jag behöver för att träna eller röra på mig varje dag – när jag måste göra allt själv. Det har varit lärorikt och är det fortfarande.
Kanske är min viktigaste lärdom att det är en pågående resa, detta att röra på mig varje dag, och att rörelserna förändras och måste anpassas efter dagsform och situation. För att det skall fungera och vara roligt lägger jag till egenpepp, som är extra viktigt för att kunna hålla motivationen uppe.

20 december – om att träna hemma och adventstävling; vinn produkter från Abilica Sweden!

Efter Tomtelatte och fudge med vit choklad kanske man längtar efter att röra på kroppen, varm och – förhoppningsvis – full av energi!
Så vad passar då bättre än ett träningspass som man kan genomföra hemma?
Jag tränar för att hantera min Parkinson, för att må bra och för att jag gillar att träna. Jag sätter upp mål och delmål. Motiverar mig med olika utmaningar och det brukar fungera för mig.
Och just det här med inspiration, övningar som är motiverande och stimulerande, möjlighet att hitta träningsglädje, disciplin, utmaningar, planering, struktur… där är vi alla olika när det gäller vad som kan få oss att träna.
Personligen trivs jag bäst med gruppträning; där peppar man varandra, men det har gått bort sedan mars. Nu tränar jag oftast inomhus och då vill jag använda redskap som är enkla och gärna multifunktionella. Balansplattan och balanskudden, som jag har skrivit om tidigare, är exempel på det precis som gummiband, pilatesboll, kettlebell och pinnen.
Efter ett träningspass mår min kropp bra av att stretcha och varva ner, ibland tar jag mig tid att avsluta med spikmattan och en triggerboll

Abilica sponsrar med suveräna produkter för träning och återhämtning som ni kan vinna.
Först kommer träningsprogrammet och efter det ligger tävlingen, Lycka till!

Träningsprogram

Börja alltid ditt träningspass med uppvärmning, då minskar du risken för skador. Värm upp och avsluta gärna med pulshöjning: t.ex. snabba fötter, höga knän, jogg/tramp på stället.

I det här programmet tränar du styrka, rörlighet och balans. Du använder gummiband, handduk och en pinne/kvastskaft/stav. Programmet är tänkt som en cirkel där du byter övning efter en bestämd tid och pausar 10-15 sek. mellan de olika övningarna. Kör 2-3 varv.

  1. Skulderbladen – gummiband sträck ut armarna framför dig gummibandet vid handlederna dra ihop skulderbladen. Obs viktigt att det är mitt i ryggen vid skulderbladen som du jobbar – inte axlar! En liten rörelse som tränar hållning och motverkar framåtrotation. 45-60 sek
  2. Core – stå i plankposition på knä eller tå, placera ena handen på en handduk, dra handduken med handen åt sidan, sedan tillbaka och möt vänster hand som gör rörelsen på andra sidan, byt till höger hand igen – 45-60 sekunder.
  3. Ben och rumpa – sätt gummibandet vid smalbenen, sjunk ner i knäböjsposition och gå åt sidan tre steg samtidigt som du håller kvar knäböjspositionen, gå tre steg åt vänster tre steg åt höger. – 45-60 sek
  4. Skaters utan hopp -Stå med benen axelbrett flytta vänstra benet i sidled bakom det högra, sjunk ner i knäet. Följ mjukt med i pendelrörelsen som sker i armarna. Flytta tillbaka till axelbrett och flytta höger ben bakom vänster på samma sätt. Pendla med armarna. Tänk på att vara mjuk i knäna. 45-60 sek. (Gör övningen som stretch eller snabbare för att få upp pulsen.)
  5. Rygglyft med pinne – ligg på mage med armarna utsträckta framför dig, håll i pinnen med ett grepp som är axelbrett, lyft pinnen ungefär 5 cm och dra den mott bröstet samtidigt som du lyfter överkroppen (OBS! det är en ganska liten rörelse och ryggen som arbetar) sträck ut armarna upprepa. 45-60 sek.
  6. Mage och balans – sätt dig på rumpan, sug in magen, sträck ut armar och händer framför dig sjunk ned bakåt och håll emot med magen, samtidigt drar du höger hand/arm ner mot höften som om du spänner en pilbåge, det blir en twist i sidan. Tillbaka upp och sträck ut armen. Gör samma rörelse på vänster sida. Upprepa. 45-60 sek.
  7. Latsdrag med pinne
  8. Avsluta med spikmatta

Tävlingen är avslutad och stort Grattis! till Anna-Karin Borg som är tävlingens vinnare.

Tävlingen 20 december

Du kan delta i tävlingen här på bloggen eller välj att delta på Instagram; mitt_liv_med_parkinson

Så här tävlar du

  1. På Bloggen:
    Skriv i kommentarsfältet:
    (O.B.S. Dina kommentarer dyker inte upp på en gång, jag måste godkänna dem först p.g.a. spamfilter.)
    * vilken produkt du vill vinna
    * ett julrim som passar produkten

    På Instagramkontot Mitt-liv-med-Parkinson:
    * vilken produkt du vill vinna
    * ett julrim som passar produkten
    * taggarna: #Blogmas2020 #MittlivmedParkinson #Abilica
  2. Tävlingen:
    Du kan tävla t.o.m. onsdag 23 december klockan 12:00. 
    Vinnaren kontaktas sedan via den mejl som använts och presenteras den 25 december.

De här produkterna kan du vinna

Gummiband
Träningstips

Abilica cx-wheel
Träningstips

Abilica Softgrip. Tränar händer, fingrar och underarmar

Inspiration och gemenskap

Om tävlingen:
* Tävlingen avslutas den 23 december klockan 12.00
* Man kan delta i tävlingen på Bloggen och på Instagramkontot Mitt-liv-med-Parkinson
* För att kunna vinna i tävlingen måste man dels skriva vilken produkt man vill vinna, och ett julrim som passar produkten samt (på Instagram) använda taggarna #Blogmas2020 #MittlivmedParkinson #Abilica
* Cecilia utser vinnarna
* Vinnarna publiceras den 25 december
* Ev vinstskatt betalas av vinnarna

Pingis + parkinson = bra kombo

Allt sedan pandemi gjorde att vi fick ställa in pingisen, och inte längre kunde träna och spela har jag saknat den. Vi har ju så roligt när vi tränar! Vi spelar och skrattar, vi spelar och pratar, vi spelar och tar en paus, vi byter motståndare och vi spelar både singel och dubbel. Är vi ojämnt antal deltagare då spelar vi två mot en.
Att man sedan tränar både kondition och koordination som Parkinson mår bra av, lugnar ner sig, känns ibland som en positiv bieffekt.
Det jag framförallt saknar är ändå gemenskapen, att vi som spelar har så roligt tillsammans, skrattar mycket och alla mår bra. Sedan saknar jag såklart att spela bordtennis!
Precis innan smittspridningen tog fart igen hade vi ett första träningstillfälle och hoppades att vi skulle kunna fortsätta hela hösten. Tyvärr kunde jag inte vara med vid det tillfället och såg fram emot nästa – som fick ställas in. Tillbaka på ruta ett; pandemi så ingen pingis.
Så jag har funderat på hur jag skall kunna spela igen, vilka lösningar, möjligheter som finns. Och det dök upp en möjlighet nu under Black week.

Black week, ett konstigt fenomen, men det har gjort det möjligt för mig att trots allt spela pingis igen. Ett bra pris på ett bordtennisbord för hemmabruk dök upp som ett av många erbjudanden. Jag och sambon bestämde oss, det får bli den nya leksaken!

Men själva spelandet dröjer lite till för bordtennisbordet skall monteras, och bäst som vi höll på med det visade det sig att två delar var fel. Jag hoppas att det löser sig snabbt! För nu när pingisbordet finns vill jag verkligen spela igen.